Inspirerande spårvagnskonferens i Malmö

Pressmeddelande  •  2012-03-13 14:25 CET

Framtidens spårväg byggs i Öresundsregionen.

 I Skåne håller en stor kollektivtrafiksatsning med spårväg på att ta form. Först ut blir Lund, där spårväg ska förbinda centrum med den nya forskningsanläggningen nordost om staden. Satsningar i Malmö och Helsingborg står sedan på tur. Det finns också planer på att bygga ut och knyta ihop kollektivtrafiken i den fyra miljoner stora Öresundsregionen.

Temat för Spårvagnsstädernas konferens på hotell Savoy i Malmö den 8-9 mars var stadsutveckling och kollektivtrafik. Först ut bland talarna var Olle Anderberg från Tyréns som berättade om framtidsstudien Stadstrender. Tyréns har intervjuat femtusen personer och kompletterat intervjuerna med ekonomiska och demografiska analyser.

Det som skapar nöjdhet är bland annat fungerande vård och omsorg, en trygg och säker miljö, lyhörda makthavare som lyssnar på invånarna, bra bostadsområden och kollektivtrafik, mötesplatser, grönområden samt ett bra shoppingutbud.

– Frågar man istället om vilka behov som inte är uppfyllda framhålls ofta just kollektivtrafiken som ett problem, sa Olle Anderberg.

Den dynamiska utvecklingen av Skåneregionen satte sin prägel på konferensen. Med smittande entusiasm beskrev Marcus Horning från Spårvagnar i Skåne de kommande planerna.

– Skåne håller på att bli rundare i takt med att kollektivtrafiken förbättras. Kollektivresandet ökade med 100 procent mellan 1999 och 2009 och tågtrafiken steg med 200 procent under en tioårsperiod.
Just nu händer mycket i regionen. Investeringar i storleksklassen 15 miljarder kronor har gjorts när många företag har etablerat sig i Skåne. I framtiden räknar man med att hela Öresundsregionen kommer att integreras.

– I Öresund finns en befolkning på närmare fyra miljoner människor, vilket är lika många som i storstaden Berlin, sa Marcus Horning.
Hur ska då framtidens storstadsregion utformas för människor och företag? Marcus Horning beskrev en utveckling där dynamiken i staden skapar tillväxt. Många vill bo centralt och kunna jobba flexibelt från caféer, så kallade ”coffice”. En annan trend är att färre unga i städerna tar körkort utan istället vill åka kollektivt.

På 1970-talet planerades staden utifrån bilresande och boende i förorter. Idag vill allt fler bo i staden och resa kollektivt. I Skånehar vi Sveriges bästa jordbruksmarker – då ska vi inte bebygga dem utan förtäta städerna och bygga stationsnära.
För att få till stånd en väl fungerande trafik måste man knyta ihop den lokala och den regionala trafiken.

– Det finns inte en enda kollektivtrafiklösning, men spårvägen har precision i ett förtätat gaturum. Spårvagnen är snabb, stark, pålitlig och miljövänlig och har högre kapacitetet än bussen.

Marcus Horning illustrerade sitt resonemang med en jämförelse av antalet resenärer per timme på en gata: 17 000 personer kan resa med spårvagn, vilket motsvarar antalet gående på samma gata. Bussar transporterar cirka hälften så många - 8 000 resenärer, bilar endast 3 000.
Spårvagnar i Skåne arbetar just nu för högtryck med att realisera spårvagnssatsningarna i Skåne. 33 miljoner har beviljats i projektpengar från Europeiska investeringsbanken i så kallat ELENA-bidrag. Just nu handlar det om att organisera arbetet, men redan vid årsskiftet 2015/2016 räknar man med att den första etappen ska vara klar. Det är den nya spårvägen från Lunds centralstation via sjukhuset ut till den nya forskningsanläggningen EES. Nästa steg är att bygga spårväg i Malmö, som bland annat ska förbinda Rosengård med centrala staden 2018. I Helsingborg ska spårvägen vara byggd 2020. Totalt omfattar infrastruktursatsningarna fem miljarder kronor, varav en miljon är vagnskostnader. Förhoppningen är att staten ska betala hälften och kommunerna i regionen den andra halvan.

Spårvagnssatsningar i Danmark

På danska sidan av Öresund pågår ett liknande arbete. En ny spårväg ska knyta ihop tio samhällen från Lyngby i norr till Ishöj i söder med nya tvärförbindelser och koppla ihop dem med befintliga linjer mot Köpenhamn. Marianne Bendixen från danska Gladsaxe berättade om projektet Loop city.

– Nu trafikeras sträckorna av bussar men trafiken har ökat och bussarna fastnar i köer. Huvudtanken är att satsa på spårvagnar istället. De är visserligen dyrare än bussar men spårvagnar kör inte i blandad trafik och är därför smidigare.

Beslutet att bygga spårväg fattades i juni 2011. Nu pågår arbete med bland annat linjestäckning, stationer, drift och ekonomi, säkerhetsnormer och diskussion om ägandeformer. Tanken är att spårvägen ska dras nära arbetsplatser och fritidsanläggningar och förbindas med Köpenhamns tunnelbana. 2019-2020 räknar man med att den nya spårvägen ska vara i drift.
De danska kommunerna står inför en rad gemensamma utmaningar som förutom kommunikationer rör den globala uppvärmningen, energihushållning, sophämtning, vattenförsörjning, biologisk mångfald, industrialisering, hälsa, matförsörjning och migration.

– Med förbättrade kommunikationer hoppas vi också kunna lyfta förorterna ur sitt lillebrorsperspektiv gentemot Köpenhamn och istället få dem att se regionen som en helhet, sa Marianne Bendixen.

Även i danska Odense pågår stadsutveckling med hjälp av spårvagn. Arkitekten Andreas Isager berättade om den spårvagnsring som ska byggas runt staden och förbinda hamnen, järnvägen, shoppingcentrum, sportanläggningar och sjukhuset.
Odense har blivit känt som en av Danmarks främsta cykelstäder och detta vill man främja och kombinera med spårvägen.

– Cyklismen står för 25 procent av alla transporter och i vissa områden utgör den hälften av trafiken. Undersökningar har visat att den vardagliga cykelsträckan inte får vara längre än sex kilometer. Eftersom Odense är en utbredd stad vill vi göra det möjligt att cykla en bit och att ta med cykeln på spårvagnen.
För detta krävs också bra cykelparkeringar i staden. Parkeringsgaragen för bilar får flytta ner under jord under den nya spårvägen och cykelparkeringar kommer att byggas i gatuplanet.

Spårvagnsstädernas ordförande Christer G Wennerholm avslutade konferensen med att betona att olika trafikslag inte bör ställas mot varandra, utan att enskilda individer ska kunna välja.

– Totalt sett kommer vi att få mer kollektivtrafik. Bussarna kommer inte att försvinna men spårvagnen kommer att bli en viktig pusselbit i framtida kommunikationssatsningar.

Idérikt om spårvägar

När deltagarna på Spårvagnsstädernas konferens fick byta roller poppade många idéer om framtidens spårvagnar upp.

Öka statusen för kollektivtrafiken, infoga spårvägar i långsiktiga detalj-, översikts- och trafikplaner och planera shopping, handel och kontor i sammanhängande stråk, tyckte de som för dagen fick ikläda sig rollen som politiker.

De som fick representera det lokala näringslivet, fastighetssektorn och handeln betonade vikten av att kunna lita på den kommunala planeringen. Gruppen framhöll att näringslivet vill se nyttan med spårvägsutbyggnad genom värdestegring på fastigheter. Man efterlyste mer kunskap via en spårvägshögskola och påtalade tillgänglighetsaspekter men också möjligheter att göra reklam på spårvagnarna.

Leverantörsgruppen betonade också vikten av tydliga spelregler och helhetsansvar. Förutsägbarhet är viktig, liksom ett tydligt regelverk och standardisering,

Den fjärde gruppen representerade beställare, tjänstemän och upphandlare. Även de ville ha långsiktiga överenskommelser med bred politisk enighet, ett tydligt uppdrag från politikerna och en funktionsupphandling som innefattar också mjuka värden. Däremot såg man en poäng i att inte vara styrd på detaljnivå utan efterlyste ”flexibla helhetslösningar”. Upphandlingen måste utgå från passagerarna, inte bara ifrån vad som är mest kostnadseffektivt, ansåg gruppen.

Text: Maritha Sandberg Lööf

För mer information kontakta Jens Forsmark, 070 568 06 48

För mer information om presentationerna se  www.sparvagnsstaderna.se

Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar samarbete om spårvägsprojekt.

Medlemmar är kommuner, trafikhuvudmän, företag och intresseorganisationer. Spårvagnsstäderna vill underlätta finansieringen och förenkla regelverket för att bygga och driva spårväg.

Spårvagnar är miljövänliga och effektiva. De är bekväma för resenären och skapar attraktiva städer.

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.