Skip to main content

Bra framtidsboende för oss äldre kräver mer omtanke och framsynthet än omsorg

Blogginlägg   •   Dec 01, 2015 10:52 CET

Det är bra att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kommer med ett inlägg i debatten om framtidens äldreomsorg, inte minst då man lägger fokus på att vi seniorer har olika behov och olika önskningar vad gäller boende samt vård och omsorg. Ytterligare en viktig poäng är att det måste till ett tätare samarbete vad gäller kommuner och landstings ansvar för vård och omsorg av oss äldre. Idag faller sjuka äldre allt för ofta mellan stolarna vilket inte bara skapar lidande men också onödiga kostnader.

Att det behövs fler och olika typer av boenden för seniorer är en korrekt bild av hur vi vill ha det. Däremot ställer vi inte upp på beteckningen ”mellanboende” som myndigheten använder, boende mellan vadå – arbetslivet och döden? Det finns redan idag olika typer av boenden för äldre som t ex benämns seniorboende eller trygghetsboende. Vi seniorer både vill och kan ta ansvar och planera själva för vårt boende, däremot är det positivt när en kommun kan stödja sådant genom att exempelvis erbjuda bra tomter till överkomliga kostnader. Att få oss att flytta ihop i ett tillgängligt och trivsamt bostadshus i ett bra grannskap betyder miljontals sparade kronor för kommunen tack vare att flytten till särskilt boende kan skjutas upp 1 – 2 år. I de bästa av världar ska man naturligtvis kunna bo kvar i senior- och trygghetsboenden hela livet. De ska naturligtvis vara byggda så att det går att få både hemtjänst och hemsjukvård i sitt boende.

Som vi har påpekat vid flera tillfällen tidigare kan man inte tvinga oss äldre att flytta. Vi flyttar bara om det finns något attraktivt att flytta till. Här kommer också hushållsekonomin in i bilden: hur många pensionärer – med eftersatta pensioner och bostadstillägg – har råd att flytta till en nybyggd lägenhet? En hel del äldre är inlåsta i radhus eller villor, som står under förfall, och där vi till vardags bara orkar använda bottenvåningen. Därtill är ROT under nedtrappning. En försäljning gör att vi kommer att belastas med ”flyttskatt” i form av reavinst. Flyttskatterna har en negativ effekt på flyttkedjorna och låser in seniorer i bostäder som inte är ändamålsenliga. Låga pensioner och ett bostadstillägg som inte följer hyresutvecklingen är inte heller till vår fördel.

Sådana aspekter måste man också ta med när det gäller seniorers boende. I den statliga utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015: 85) finns gedigen dokumentation, analys och förslag för att komma till rätta med utmaningarna på bostadsmarknaden för oss seniorer. Dessutom är det i många fall två seniorer som planerar och blir äldre tillsammans, att samhället ska klampa in där och styra är en känslig fråga. Från SPF Seniorerna vill vi att kommunerna inför en valfrihetsgaranti: låt oss äldre (och våra anhöriga) välja om vi vill bo kvar hemma med eller utan stöd från hemtjänst, eller flytta till ett bra boende med viss service på äldre dar utan krav på biståndsbeslut.

När det handlar om vården och omsorgen kan vi konstatera att frågan om att vårdkostnaden skulle sjunka för att vi blir friskare är omdiskuterad. Saken är nämligen den att vi behöver minst lika mycket vård och omsorg de sista åren även om vi är friskare än för en generation sedan. Ju större medicinska framsteg desto fler personer kan vi då fortsätta att vårda. Dessutom visar nya undersökningar att det är 7-8 % av 65-plussarna som har en demenssjukdom mot tidigare 5 %, därför att de demenssjuka idag lever längre än tidigare. Det är dessutom dessa personer som skulle behöva de bästa boendemiljöerna framtagna med omtanke – och då handlar det om mer omfattande vård och omsorg ofta på ett särskilt boende. Och idag fattas det platser på särskilda boenden i hälften av landets kommuner, hur ska det lösas framöver? En elementär tanke är, i syfte att hushålla med de dyra platserna, att inte låta någon av oss hamna på särskilt boende bara därför att det t ex saknas hiss i huset eller att det i porten till huset finns några försmädliga trappsteg. SPF Seniorerna har nyligen presenterat en studie som visar en betydande besparingspotential för kommunernas omsorgskostnader när fler bostäder görs tillgängliga genom hissinstallation.

Något som nästan aldrig diskuteras är att de flesta av oss 2 miljoner som är 65 år och äldre i Sverige är friska och har mer att ge. Och inte bara i något år utan 10-15 år. I debattartikeln av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys verkar detta glömmas bort, det verkar som att vi betraktas som en kostnadsbörda för samhället, vi 40-tlister är inget köttberg, när vi faktiskt kan och vill vara med och bidra i samhället. Tänk vilken samlad erfarenhet och klokskap vi har där. Vi måste lära oss att använda den bättre. Vi äldre blir friskare och mår bättre av detta samtidigt som vi kan bidra i samhället. En riktig win-win situation

Gösta Bucht
Sakkunnig för vård och omsorg SPF Seniorerna

Fredrik von Platen
Sakkunnig bostadsfrågor SPF Seniorerna

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera