Skip to main content

Kultiverad fylla, föräldrars fylla sedd ur ungdomars perspektiv och brännvinsspråk – årets stipendier är utdelade!

Pressmeddelande   •   Dec 02, 2011 12:16 CET

Kultiverad fylla, föräldrars fylla sedd ur ungdomars
perspektiv och brännvinsspråk – årets stipendier är utdelade!

Sedan 1998 har Vin & Sprithistoriska Museet delat ut stipendier med syfte att främja vetenskaplig forskning kring alkoholdrycker. Årets stipendiater är Ulf Larsson som studerar hur beskrivningen av brännvinets språk förändrats  i bl a Systembolagets kataloger och recensioner. Susanne Waldén forskar om fyllan är ett tillstånd av kropp eller kultur? och Karin Heimdahl gör en djupdykning i hur ungdomar beskriver vuxnas berusning.

Brännvinsspråket
Ulf Larsson, som är fil dr i nordiska språk vid Stockholms universitet och
grundare av företaget Svenskt Måltidsspråk, tilldelas 37 500 kr för sitt
projekt ”Ljusgul färg med grön ton. Kryddig, bitter smak med tydlig karaktär av
malört - En studie i brännvinsspråkets utveckling 1950-2010.”

Mycket har hänt med den svenska alkoholkulturen under den här perioden. År 1950 var försäljningen av sprit i Sverige fortfarande ransonerad i och med det så kallade motbokssystemet och brännvin omtalades sällan på något annat sätt än som ett berusningsmedel. Särskilt det okryddade brännvinet förknippades mer med storkonsumtion än med finsmakare medan det idag, sextio år senare, av Systembolagets kan beskrivas i ordalag som ”ren, brödig smak, med inslag av apelsinskal”. Larsson kommer i studien även studera hur brännvinsspråket förändrats i avseende på andra egenskaper än de rent sensoriska, t ex användningstips, förvaring, ursprung och historik. Som källmaterial kommer han att använda svenska brännvinsetiketter, Systembolagets kataloger och artiklar och recensioner från svensk press.

Fyllan-ett tillstånd av kropp eller kultur?
Ett stipendium på 37 500 kr tillfaller högskolelektorn i etnologi vid Uppsala universitet, Susanne Waldén för projektetFyllan  -ett tillstånd av kropp eller kultur?”
Waldén disputerade 2010 med avhandlingen ”Berättad berusning” där hon undersökte vilken funktion berättelser om berusade personer har, men också vad de säger om sin samtids föreställningar och normer. Under arbetet med avhandlingen kunde hon konstatera att teman som återkom i nästan alla fyllehistorier var kroppsliga gränsöverskridanden och hur den naturliga kroppen blir överordnad det kultiverade psyket. 

Mycket tidigt lär vi oss vad som är socialt accepterat när det gäller vårt kroppsliga beteende men i fylleberättelser utmanas dessa oskrivna regler gärna med råge. De berusade kräks, rapar eller vinglar omkring i mer eller mindre olämpliga sammanhang.
Samtidigt kunde Waldén konstatera att det framförallt hos äldre personer, också fanns en alternativ beskrivning av fyllan som ett kultiverat tillstånd förknippat med samtal, sånger och dikter.  I det nu belönade projektet vill Waldén studera och jämföra denna mer ”kultiverade” uppfattning om berusningen med den där berusningen framförallt beskrivs som ett kroppsligt tillstånd för att analysera på vilket sätt dessa skiljer sig åt och hur det kan kopplas till olika kontexter. Bland annat inom studentmiljöer förekommer en ”kultiverad” och ”ritualiserad” berusning och som källmaterial kommer Susanne Waldén bland annat använda sig av studentnationernas arkiv i Uppsala och arkivmaterial hos Institutet för språk- och folkminnen (SOFI) i Uppsala.

Ungdomars berättelser om föräldrar som dricker
Vilka föreställningar har barn och ungdomar kring hur och varför deras
föräldrar dricker alkohol?  Forskningen kring detta ämne är knapphändig, både i Sverige och internationellt. Mycket kunskap finns om barn som växer upp i missbruksmiljöer men deras egna uppfattningar om alkohol har inte tidigare rönt något större intresse. Vin & Sprithistoriska Museets stipendium på 25 000 kr tilldelas Karin Heimdahl, forskningsassistent  vid SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet för studien ”Litterära gestaltningar av föräldrars drickande – en diskursanalys”.

Källmaterialet till studien är ett stort antal noveller på temat ungdomar och alkohol skrivna av elever på högstadiet och gymnasiet inom den alkoholförebyggande utbildningsinsatsen ”Prata om alkohol”. Novellerna förvaras idag i Vin & Sprithistoriska Museets arkiv. Varje år utlyser ”Prata om alkohol” novelltävlingar där ungdomar uppmanas skriva kortare noveller utifrån ämnen som ”En helg jag helst vill glömma”, ”Köpa ut”, ”Svårt att säga nej” och ”Hemma”. Berättelserna är i skönlitterär form men kan grundas både på självupplevda och påhittade erfarenheter. I sin studie kommer Heimdahl att undersöka frågor som hur framställs föräldrars drickande och dess eventuella konsekvenser för familj och barn i ungdomarnas berättelser? Finns det några skillnader mellan hur mammor och pappor presenteras i detta sammanhang?  Karin Heimdahl har i en tidigare studie undersökt och analyserat självbiografiska texter av vuxna som beskrivit hur de som barn upplevt tillfällen då föräldrarna druckit alkohol och  kommer även att sätta resultatet av dessa två studier i relation till varandra.

För mer information om stipendiet och stipendiaterna:
Eva Lenneman, intendent, 08+51 91 86 53

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.