Selfie-kultur i arbetslivet – ett hinder för svenskt näringsliv?

Har selfie-kulturen tagit över även arbetsplatserna? Är den svenska arbetskraften
mer fokuserade på att framställa sig själva i perfekt ljus än att samarbeta och hur
påverkar det i så fall företagens resultat? I höst får företag och organisationer
möjligheten att fördjupa sig i de här frågorna när The Swedish Institute of Positive
Psychology slår upp dörrarna.

Hur människor mår på jobbet har ett samband med hur bolaget presterar. Att samarbete
och medarbetarnas förmåga att uppskatta varandra spelar stor roll för både trivsel och
resultat kan låta självklart. Desto svårare kan det vara att lista ut hur vi skapar positiva
arbetskulturer.

– När jag flyttade tillbaka till Sverige efter att ha jobbat med utbildning i Kambodja slogs
jag av hur vår individualistiska kultur kom till uttryck i Stockholms innerstad. Jag hade
bott i ett av världens fattigaste länder där jag varje dag såg hur människor samarbetade
för att överkomma vardagens utmaningar. Här hemma betedde sig människor som om
de var helt oberoende av varandra, berättar grundaren till institutet Evelina Fredriksson.

Frågan om vad som egentligen ger människor förutsättningar att bidra till något större
än de själva fick henne att söka sig till den positiva psykologin. Evelina började studera
för Martin Seligman, en av världens mest citerade psykologer.

Positiv psykologi har kallas vetenskapen om det som gör livet mest värt att leva. Det har
även beskrivits som vetenskapen om de styrkor som får samhällen, organisationer och
individer att nå sin fulla potential för samarbete, välbefinnande och prestation. Men är det
verkligen sant att Sverige och svenskarna är självupptagna?

– I alla tider har det pratats om att de unga skulle vara mer själviska än någon tidigare
generation. Det finns dåligt stöd i forskningen för att det verkligen skulle vara så. I en
studie jag gjorde om narcissistiska attityder i somras verkar det till och med vara så att
de äldre har en mer uppblåst självbild. Min studie visade också förvånande nog att de
kambodjanska studenterna i mitt urval hade högre nivåer av narcissism än de svenska.
Så ja är väldigt hoppfull inför arbetet med svenska företag och organisationer.
Samtidigt finns det mycket kvar att göra.

– Sverige lyfts ofta fram som ett gott exempel på ett samhälle där vi har lyckats
garantera välbefinnande för våra medborgare. Samtidigt händer det samma sak här som
i resten av världen: trots att vi har mer tillgångar än någon generation tidigare har
depressioner, ångest och självupptagenhet blivit en del av vår kultur. Här har positiv
psykologi en viktig roll att spela för att vi ska kunna skifta mot lycka, produktivitet och
tacksamhet i stället, säger Evelina.

Nästa steg blir att dela kunskapen i Sverige och erbjuda fler svenska företag och
organisationer utbildning i positiv psykologi.

– The Swedish Institute of Positive Psychology öppnar i höst och kommer att vara en
plattform för att främja kunskap om de styrkor, förmågor och emotioner som gör att
företag kan bli både mer lönsamma och bättre arbetsplatser. Jag arbetar också som
assisterande instruktör till Martin Seligman och på det sättet behåller jag den nära
kopplingen till University of Pennsylvania.