”Nollvision det enda tänkbara målet för säkerhetsarbetet”

Risker, riskhantering och nollvisionen, som ett möjligt mål även för industrins säkerhetsarbete, var några av de många viktiga frågeställningar som diskuterades under årets SSG Säkerhetskonferens. 150 ledande säkerhets- och arbetsmiljörepresentanter från industrin hade lockats till erfarenhetsutbyte och för att lyssna till många spännande talare under den två dagar långa konferensen 15-16 mars på Radisson Blu Royal Park Hotel i Frösundavik i Stockholm.

Årets säkerhetskonferens inleddes med att Albin Molander, sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet, redogjorde för regeringens syn på vikten av ökad arbetsmiljökunskap i näringslivet.

- För att öka kunskapen hos morgondagens ledare och chefer, kommer vi att satsa på att ha ett större inslag av arbetsmiljökunskap i gymnasieskolan från och med i år. På sikt är den stora utmaningen att även få den högre utbildningen att undervisa mer i arbetsmiljökunskap, förklarade Albin Molander, som i den efterföljande diskussionen blev hårt trängd av moderatorn Lars-Erik Marklund och publiken. Den fråga de ville ha svar på var hur den nuvarande regeringen kunde förklara det ökade antalet dödsolyckor – med 40 procent bara under 2010 – ställt mot den tidigare nedrustningen av Arbetsmiljöverket.

När det gäller olycksfallsstatistiken var det ännu för tidigt att dra några slutsatser av dessa, menade Albin Molander. När det gäller Arbetsmiljöverket, så handlar det inte om en nedrustning, utan om en omprioritering av resurser.

- Det är riktigt att den nya regeringen gav arbetsmiljöverket mindre resurser. Bland annat valde vi att lyfta ur forskningen, som vi anser bättre bedrivs inom den fria utbildningen ute på högskolor och universitet. Vi tillsatte också ett arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd, där ledande forskare och professorer fungerar som en referens åt regeringen, men de har också också fått i uppdrag att jobba med en kunskapsöversikt genom att samla all den forskning som finns.

Tror på nollvision

På direkta frågor från publiken tvingades Albin Molander dock konstatera att Arbetsmiljöverket idag har betydligt färre inspektörer.

Clas Petersén från Arbetsmiljöverket i Falun beskrev de 280 inspektörernas vardag och verklighet.

- Vi vill bli ännu mer trovärdiga och intressanta i vår kunskap och mer offensiva i vår myndighetsutövning och vi vill bli bättre på att kommunicera. Vi vill vara med efter att en olycka inträffat för att förebygga nästa olycka och vi vill stödja näringslivets förebyggande arbete för ett säkrare arbetsliv, sade han och menade att nollvisionen inte bara är ett möjligt mål, utan också det enda tänkbara målet.

- Olyckor går att förebygga med en kombination av engagemang, systematik och kreativitet. Vi på Arbetsmiljöverket vill göra mer och både för oss och för er är målet noll olyckor.
Men för att komma närmare nollvisionen krävs en systematik, där AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete endast utgör en miniminivå.

Paradigmskifte inom trafiksäkerheten

Åsa Ersson, biträdande trafiksäkerhetschef på Trafikverket, redogjorde sedan för Trafikverkets implementering av sin nollvision i trafiksäkerhetsarbetet.

- Det här har handlat om ett helt nytt tänk inom trafiksäkerhetsarbetet.  För det första är det en etisk plattform och ett etiskt ställningstagande. Vi kan inte ha någon annan målsättning än att ingen ska dö i trafiken.

Åsa Ersson beskrev förändringen i trafiksäkerhetsarbetet som ett paradigmskifte - från olycksprevention till skadeprevention.

- Förr mätte man framgång i färre antal olyckor, medan vi numera med nollvisionen kan acceptera fler olyckor, bara de är lindriga.

I arbetet med nollvisionen har Trafikverket tagit djupa intryck från industrin.

- Vi har knyckt er grundläggande syn på ansvar inom arbetsmiljöarbetet. Men vi har också fått en ny syn på ansvar. Systemutformarna i form av myndigheter och arbetsgivare ska göra allt de kan för att minska antalet allvarliga olyckor medan trafikanterna ska följa de regler som finns. Men om inte trafikanterna följer lagar och regler, så återgår ansvaret till systemutformarna att vidta ytterligare åtgärder.

Andra viktiga åtgärder har varit att involvera många aktörer och att ha en helt ny ton i tilltalet.

- Tonen i kommunikationen är ändrad. Vi jagar inte längre folk, utan försöker istället stödja dem. Det är bättre med positiva tilltal, typ Sveriges nya livräddare. Allt detta har lett till många nya drivkrafter för förändring och nytänkande. Mycket ny energi har skapats, säger Åsa Ersson.

Fantastiska resultat

Resultaten av arbetet med nollvisionen är iögonfallande. Före 1997 dödades 1300 personer varav 300 barn. Idag är den siffran nere i 10-20 barn per år. Antalet omkomna i trafiken har sedan 2001 minskat från 480 till 270.

- I Europa och i världen ligger vi överlägset i topp när det gäller lägsta antalet omkomna per 100 000 invånare. Många kommer idag till Sverige och vill veta vad vi har gjort. I samarbete med Exportrådet säljs idag svensk trafiksäkerhet till länder som Polen, Kina och Ryssland.

En betydelsefull erfarenhet, som Åsa Ersson betonar är att ledningen måste aktivt delta i arbetet med nollvisionen. För Trafikverket var det viktigt att en enhällig riksdag ställde sig bakom.

- Nyckeln är att få med sig ledningen i visionsarbetet. Därför är det tråkigt att höra under denna konferens att en nollvision för säkerhetsarbetet inom industrin inte delas av arbetsmarknadsdepartementets representant.

Tandlösa sanktioner

Lotten Loberg, kammaråklagare vid Åklagarmyndighetens riksenhet för miljö- och arbetsmiljöbrott betonade i sitt anförande att enligt arbetsmiljölagen så ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall. Syftet med lagstiftningen är att med hjälp av straffrättsliga sanktioner förebygga olyckor och ohälsa.

- Är det ett oaktsamhetsbrott, som kan leda till att det blir skada för den fysiska personen, är det i första hand bara näringslivsbot på mellan 5 000 kr till 10 Mkr, som utdöms mot näringsidkaren. När det sedan handlar om allvarligare brott, där fängelse finns med i straffskalan, då ska åtal väckas både mot den fysiska personen och företagen, sade Lotten Loberg.

Föregående år 2010 utdömdes böter på 22 totalt Mkr när det gäller miljöbrott och arbetsmiljöbrott. Trots detta ansåg många i publiken och bland talarna att det utdömdes alldeles för lite fällande domar.

- En dålig arbetsmiljö är dålig för verksamheten. Det är inte OK och det måste straffa sig att ha en dålig arbetsmiljö. Vi vet att sanktionsmöjligheterna tidigare har varit lite tandlösa. Därför har vi tillsatt en utredning om ännu bättre sanktionsmöjligheter i form av höga avgifter eller näringsförbud istället för direkta straff. Det måste vara dyrt och svårt att göra fel. Vi väntar oss ett betänkande om detta i juli, förklarade Albin Molander, sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet, samtidigt som han förklarade att regeringen även övervägde ett myndighetssamarbete, typ operation krogsanering, för att komma åt företag, där det finns oegentligheter.

Mer resurser till polisen

Lotten Loberg från Åklagarmyndigheten menade att ett stort problem var bristande utredningsresurser inom polisen.

- Vi åklagare tycker att det här är lågprioriterat inom polisen. På åklagarsidan har vi lyft frågan genom att skapa en särskild myndighet för arbetsmiljöbrott. Så har inte skett inom polisväsendet. Vi skulle önska att polisen organiserar sin verksamhet, så att det frigörs särskilda utredare som bara arbetar med arbetsmiljömål, sade Lotten Loberg och fick stöd av flera röster från publiken:

- Polisen har alldeles för lite resurser att utreda detta. Domstolarna har ett svårt arbete, eftersom det ofta handlar om mycket komplicerade fall.

Belöningar skapar friskare arbetsplatser

Roma Runeson, forskare, psykolog och psykoterapeut, talade om mobbning.

- Det finns idag en miljon långtidssjukskrivna i Sverige, som är utmobbade från sina arbetsplatser. Vi säger inte upp folk i det här landet, vi fryser ut folk. Mot mobbing är det svårt att skydda sig, den bara smyger sig på. Vi måste få till stånd en nollvision även mot mobbing.

De som är sjukskrivna för utbrändhet måste rehabiliteras så fort som möjligt.

- För den som är sjukskriven mer än tre månader ökar risken att inte komma tillbaka. Får du höra att du är efterlängtad på arbetsplatsen, så påskyndas tillfrisknandet.

Roma Runeson gick sedan in på vad som händer i en människa, som är utsatt för emotionell misshandel.

- Höga krav, hög självkontroll och lågt stöd från omgivningen är grogrunden för många sjukdomar. Forskning har visat att exempelvis piloter, som har ett lågt socialt stöd, sover sämre än de med högt socialt stöd.

Därför är stödet från chefen den enskilt viktigaste stödfaktorn för en individ.

- De organisationer som satsar på belöningar får friskare arbetsplatser, sade Roma Runeson, och uppmanade åhörarna att kräva högre löner:

- Om du arbetar dubbelt, kräv dubbel lön – annars betalar du med din hälsa, förklarade hon av avslutade med orden:

- Du är det viktigaste du har. Du är det viktigaste projektet i ditt liv. Bygg ditt hus väl och se till att du planerar in för återhämtning.

Coacher över tröskeln

Den psykosociala arbetsmiljön är även en fråga som den nuvarande regeringen ser allvarligt på.
- Vi har tagit initiativ till samråd inom departementet, där vi sitter ned med arbetsmarknadens parter och diskuterar vilka utmaningar vi har och vad vi kan göra och hur vi ska arbeta tillsammans inom detta område. Vi ska nu närmaste arbeta vidare med en gemensam konferens om psykosocial arbetsmiljö, som är en av våra viktigaste utmaningar framöver. Vi kommer också lansera coacher över tröskeln, det vill säga personer som hjälper personer med svagare förankring i arbetslivet att komma in på arbetsplatsen och sedan också följer med dem och hjälper till inne på arbetsplatsen, sade Albin Molander, sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet.

Organisatorisk riskgranskning

Axel Wallin, på AstraZeneca Safety, Health & Environment, berättade om hur AstraZeneca arbetar med riskbedömningar av de psykosociala arbetsmiljön i samband med stora omorganisationer.

- När vi gör en organisatorisk riskgranskning på AstraZeneca, så har besluten redan fattats högt upp i organisationen och de går inte att ändra. Då gäller det att modifiera och göra det bästa av situationen. Hur kan vi implementera den nya organisationen på ett så smärtfritt sätt som möjligt för medarbetarna?

- Vi sätter upp en riskanalysgrupp med representanter från de som berörs. Vi etablerar en riskprofil och föreslår kontrollåtgärder. Vi har också hjälp av hälsoindikatorer, som är ett webbaserat system, där vi kan gå in och se hur de enskilda personerna och organisationen mår innan, under och efter det att den utsatts för förändringar.

Här finns också en säkerhetsaspekt.

- Mellan 1-3 procent av de anställda reagerar med en vilja att ge igen, vilket kan leda till sabotage och aktioner för att störa företaget med minskat kund- och processfokus som följd.

Även i detta arbete är ledningen viktig.

- En organisation som har förtroende för ledningen har lättare att genomföra ändringsprocesser, avslutade Axel Wallin.

- De två dagarnas säkerhetskonferens avslutades med ett populärt inslag, där äventyraren Ola Skinnarmo redogjorde för risker och riskbedömningar under sina många strapatser, inte minst under hans ensamvandring mot Sydpolen.

Resultat av grupparbetena

1. De bästa knepen för att engagera alla i arbetsmiljöarbetet.
- Delaktighet och feedback.
- Lyft fram goda exempel.
- Ledningens engagemang, tydlighet och synlighet på arbetsplatsen.
- Vårda eldsjälarna på alla nivåer.
- Aktiv tillbuds- och avvikelserapportering.
- Stöd till skyddsombuden.
- Små tydliga delmål.

2. Hur gör man för att stärka det företag som föregår med gott exempel?
- Viktigt med ledningens engagemang, inklusive första linjens  chefer.
- Lyft fram och premiera goda exempel.
- Feedback från kollegor.
- Snabbt flöde av information  i företaget.
- Stöd till skyddsombuden.
- Inspirerande besök på andra företag som är bra förebilder.
- Lyft fram och fokusera på målbilden.

3. Hur får vi ut rutiner, arbetssätt och beslut i organisationen, så att dessa verkligen förs ut?
- Kommunikation och underhållande information via alla tillgängliga media – undvik mail.
- Lätt, tillgänglig och lagom mycket information.
- Chefens engagemang.
- Beställaren måste ta ett större ansvar över entreprenörerna.
- Schemalagd information.
- Regelbunden utbildning även av cheferna.
- Involvera skyddsombuden.
- Visa på konsekvenser och premiera goda exempel.
- Ökad kontroll. Skriv under på att du tagit del av information.
- Dokumenterad beslutsprocess.
- Samverkan och förankring.