Skip to main content

Nu börjar de nya föreskrifterna att gälla

Nyhet   •   Feb 16, 2016 07:49 CET

Från 31 mars gäller de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket kommer att följa upp anpassningen till de nya föreskrifterna via sina vanliga inspektioner.

Vår psykiska och sociala arbetsmiljö är lika viktig som den fysiska. Den 31 mars 2016 börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) att gälla. Föreskrifterna reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling och de har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter med fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete.

De nya föreskrifterna konkretiserar arbetsmiljölagen, som är en generell lagstiftning, och preciserar och kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete, som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt, samtidigt som de stärker rättssäkerheten på området.

– Föreskrifterna styr inte arbetsgivaren på ett detaljerat sätt, eftersom det finns en så stor variation och olika förutsättningar i olika yrken och branscher. De är istället tänkta att fungera som ett stöd genom att precisera de faktorer som är viktiga att arbeta med i det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare måste bedriva. Det innebär att arbetsgivaren ska undersöka – riskbedöma - åtgärda – följa upp, säger Ulrich Stoetzer, handläggare på Arbetsmiljöverket.

Bakgrund

Bakgrunden till föreskrifterna är den växande ohälsa, som är relaterad till faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Vi har sedan 2010 och framåt registrerat en ökning av antalet anmälda arbetsrelaterade sjukdomar orsakade av dessa faktorer, framför allt hos kvinnor och då främst inom kvinnodominerande områden, som vård och omsorg. Detta är en negativ trend, som vi nu vill vända och vi är inte nöjda förrän vi ser att denna arbetsrelaterade ohälsa minskar. Vi behöver jobba mer systematiskt med dessa frågor ute på våra arbetsplatser, säger Ulrich Stoetzer.

Samtidigt visar forskning att förebyggande arbete med organisatoriska och sociala frågor kan främja produktiviteten och kreativiteten i en organisation.

– Dessutom minskas antalet sjukdomsfall och sjukskrivningar, som är förknippat med höga kostnader för både arbetsgivare och samhälle, säger Ulrich Stoetzer.

Arbetsgivaren har ansvaret

Föreskrifterna omfattar alla verksamheter, där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs. Denne behöver också se till att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda för att förhindra att ohälsa uppstår.

– Arbetsgivaren bör ha en arbetsmiljöpolicy och en tydlig strategi för arbetet med att uppnå målen. Grundläggande för framgång är att arbetet är förankrat i den högsta ledningen och i övriga delar av organisationen, säger Ulrich Stoetzer.

Ohälsosam arbetsbelastning och arbetstid

Arbetsgivaren ska ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning.

– Att minska arbetsmängd, ändra prioritetsordning, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning och tillföra kunskaper, är olika exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren måste även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras, så att det inte riskerar att skapa ohälsosam arbetsbelastning, säger Ulrich Stoetzer.

Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare.

– Genom att bedriva ett ledarskap, som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna och ha rutiner för att fånga upp tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning, kan obalanser rättas till. Det är viktigt att undersöka och identifiera orsaker och sedan åtgärda risker kopplade till arbetsbelastning, säger Ulrich Stoetzer.

Kränkande särbehandling

Ett annat område, som de nya föreskrifterna omfattar, är kränkande särbehandling.

– Arbetsgivaren måste vara tydlig med – exempelvis i en policy - att kränkande särbehandling inte accepteras, se till att det finns rutiner för vad som ska göras om en sådan uppstår. Här ingår bland annat att se till att alla känner till hur, var och till vem den utsatta ska vända sig, säger Ulrich Stoetzer.

Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön, som kan ge upphov till kränkande särbehandling.

– Även arbetstagaren har skyldighet att meddela om det finns akuta risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att arbetstagarna ska kommunicera bristerna i arbetsmiljön. Det är bra om alla kan vara involverade - delaktighet är en mycket viktig aspekt av den sociala arbetsmiljön, säger Ulrich Stoetzer.

Konsekvenser för arbetsgivaren

Arbetsmiljöverket kommer att följa upp anpassningen till de nya förskrifterna via sina vanliga inspektioner.

– Om reglerna inte efterföljs kan vi i yttersta fall utdöma vite, men vi hoppas att det inte ska behövas utan att det blir en naturlig del av arbetsmiljöarbetet, säger Ulrich Stoetzer.

Långsiktigt arbete

Reaktionerna på de nya föreskrifterna har hittills varit mycket positiva.

– Ohälsan är inget man löser över en natt - det är ett långsiktigt arbete. Vi förväntar oss att de nya reglerna kommer att minska risken för att människor blir sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Vi hoppas också att reglerna ger arbetstagarna ett stöd för att i högre utsträckning, när det behövs, ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen, slutar Ulrich Stoetzer.

På SSG Säkerhetskonferens 2016 kommer Ulrich Stoetzer att presentera den nya föreskriften. Läs mer här.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera