Stort deltagartryck på populära Elansvarsträffen

Återigen var antalet deltagare rekordmånga. I samband med att 2011 års SSG Elansvarstträff arrangerades den 30 november till 1 december på
Nova Park Conference i Knivsta tvingades SSG tacka nej till många intresserade,
som kom in för sent in med sina anmälningar.

Den bland elansvariga populära sammankomsten är ett uppskattat och viktigt forum för hela processindustrin för att diskutera gemensamma frågor inom elsäkerhetsområdet – inte minst elansvar, organisation och utbildning. Under konferensen varvades flera intressanta föredrag med nyheter från Elsäkerhetsverket och SSG.

Elsäkerhetsverkets nya GD inledningstalade

Konferensen inleddes med att Elsäkerhetsverkets nya generaldirektör Elisabet Falemo berättade om Elsäkerhetsverkets verksamhet. För den som inte visste det är Elsäkerhetsverkets mål att förebygga skador på person och egendom orsakade av
el, att upprätthålla och vidareutveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt att medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet.

Elsäkerhetsverket, som funnit som egen myndighet sedan 1993 har sedan fyra år tillbaka sitt huvudkontor i Kristinehamn och regionkontor i Umeå, Stockholm och Hässleholm. Totalt 45 personer verkställde under 2010 498 tillsynsbesök och 87 besök i samband med utredning av elolycka. Under året fattades 615 beslut, varav 200 innehöll föreläggande om att åtgärda brister.

Nytt behörighetssystem för elinstallatörer

Elisabet Falemo berättade om flera nyheter. Mest fokuserade hon dock på vårens justering av nuvarande behörighetsföreskrifter och förslaget på nytt behörighetssystem, som har remissbehandlats och överlämnats till regeringen för vidare utredning och utformning.

- De regler som idag finns för behörighet är ganska fyrkantiga. Det nya förslaget innebär att varje person, som ska utföra elinstallationsarbete, ska uppnå vissa kompetenskrav – vara en legitimerad elektriker. När denne har klarat ett teoretiskt och praktiskt prov på relevant nivå utdelas kompetensbevis.

Elisabet Falemo ser flera fördelar med det nya behörighetssystemet.

- Samhället kan sätta kravnivå för yrket på liknande sätt som för andra yrken som påverkar liv och hälsa. Vi får en bättre säkerhet mot oseriösa aktörer när alla i yrket måste ha ett kompetensbevis. Tryggheten blir också bättre trygghet för konsumenterna. En verifierad kompetens gör det dessutom enklare för arbetsgivare att anställa. Personer som har förvärvat kompetens behöver heller inte gå dyra privata kurser, samtidigt som möjligheterna att hindra obehörigt installationsarbete förbättras, förklarade Elisabet Falemo.

Hur kommer då behörighetstestet att gå till?

- På Elsäkerhetsverket överväger vi möjligheten att man ska kunna göra både ett teoretiskt och praktiskt prov. Det är oerhört svårt att skriva formella regler som har rätt träffbild, därför är det bättre med prov. Provet kommer endast att omfatta elsäkerhet - hur ska elinstallationen utföras så att den blir säker, förklarade Elisabet Falemo och avslutade med att berätta att Elsäkerhetsverket kommer redan under nästa år att inleda en förstudie med en
försöksverksamhet med prov.

Tuffa lagkrav på elinstallatörer

Fredrik Sjödin, överinspektör på Elsäkerhetsverket och verksam i Umeå, redogjorde för de krav som ställs på anläggningsinnehavare och på elinstallatörer. Parterna är bara anläggningsinnehavare och elinstallatör. Anläggningsinnehavare är i lagens sammanhang den individ som har äganderätt eller nyttjanderätt till en anläggning.

- Elinstallationsarbete får bara utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma företag som yrkesmannen. Elinstallatören ska också se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet. Han ska vidare se till att den del av den elektriska starkströmsanläggningen - eller anordningen som arbetet omfattar - har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk genom att
spänning, ström eller frekvens påförs som kan vara farlig för person eller egendom. En riskbedömning ska med andra ord alltid utföras och all kontroll före drifttagning måste dokumenteras, konstaterade Fredrik Sjödin.

Elinstallatören har endast ansvar över utförandet av elinstallationerna innan anläggningen tas i bruk och detta ansvar kan aldrig delegeras.

Viktigt med kontroller

Vad händer då om det finns fler än en person med allmän behörighet på en arbetsplats?

- Då måste de olika elinstallatörerna komma överens sinsemellan om vilka yrkesmän man har överinseende över. En elinstallatör kan aldrig ha överinseende över en annan elinstallatör, förklarade Fredrik Sjödin.

Så fort anläggningen är tagen i bruk, även om det enbart är för provning, är det anläggningsinnehavaren som är ansvarig. Denne ska sedan fortlöpande kontrollera att anläggningen eller anordningen ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada.

- Tänk på att en ”anläggning” kan vara mycket liten. Det kan handla om utbyte av en enstaka motor eller givare. Den stora och heta frågan just nu är om vindkraftverk är att betrakta som en produkt eller en anläggning och den frågan kommer nog inte att lösas förrän det blir ett rättsfall, förklarade Fredrik Sjödin.

Arbetsfel bakom de flesta industriolyckor

Lars Kilsgård från Elsäkerhetsverket är en mycket populär bekantskap på SSGs Elansvarsträffar. I år talade han på nytt om elansvar och säkerhetskultur.

Lars Kilsgård berättade att antalet elolyckor med dödlig utgång hittills under året uppgår till tre mot fem under 2010. Samtidigt har antalet elolyckor totalt sett sedan 1970-talet sjunkit med en fjärdedel – från 200 till 52. Bland elyrkesmännen är motsvarande minskning ännu större - från 65  till 8. De flesta elolyckor bland elyrkesmän sker inom gruvor och industri, förklarade Lars Kilsgård och efterlyste en nollvision när det gäller antalet dödsfall på grund
av elolyckor, precis som in trafiksäkerhetsarbetet.

Samtidigt har antalet anmälda olyckor ökat.

- Det blir allt vanligare att olyckorna anmäls och vi får därigenom kännedom om fler.

De flesta olyckor inom industrin beror på arbetsfel.

- Fyra av fem olyckor, som medför sjukdagar, beror på arbetsfel, som felaktig
frånkoppling och utebliven spänningskontroll, förklarade Lars Kilsgård.

Han varnade även för problemen vid installation av lysarmatur.

- Våra installationskablar klarar inte miljön i lysarmatur. Lamporna klarar 90 grader medan våra kablar endast klarar 70 grader. Här har olika standarder hamnat i konflikt med varandra. Tillverkarna menar att det inte är deras problem. Därför måste elinstallatören alltid göra en kontroll innan och noga läsa bruksanvisningen för de CE-märkta produkterna. Står inget annat ska man använda en värmebeständig ledning, menade Lars Kilsgård.

Åskskydd motverkar elbränder

Åskskyddskonsulten Christer Bohlin talade om vikten av åsksäkra fastigheter.
I Sverige har antalet åskskador ökat dramatiskt. Christer Bohlin förklarade att det fanns ett omvänt samband mellan antalet elbränder och antalet åskbränder.

- När det är många åskbränder är det färre elbränder och vice versa. Åskan slår sönder isolationen, vilket leder till att fukt tränger in i elledningarna och orsakar krypfuktsbrand. Med åskskydd inbyggt i fastigheterna är det därför möjligt att även minska antalet elbränder, förklarade han.

Idag bygger man inga åskledare längre utan dessa funktioner byggs istället in i själva stommen.

Det är bättre att använda naturliga komponenter istället för att köpa särskilda komponenter för detta.

Men all åsksäkring är fastighetsägarens ansvar.

- Det finns inga lagar eller försäkringsvillkor som kräver detta, förklarade Christer Bohlin.

Ljusbågeskyddande kläder

Ulf Hansson, som är expert på ljusbågeskyddade kläder från företaget Puvab, som tillverkar ljusbågeskyddade kläder, berättade om brännskador från ljusbågar och vikten av att bära flamsäkra skyddskläder.

- Det krävs inte någon lång värmeexponering för att en brännskada ska uppstå.Huden är kroppens största organ. Vid 44 grader känner man smärta, vid 48 grader kan andra gradens brännskada uppstå och vid 72 grader uppstår en ögonblicklig andra till tredje gradens brännskada. Temperatur och exponeringstid avgör hur stor och allvarlig skadan blir. Första gradens överhudsskada läker spontant på ett par dagar, andra gradens delhudsskada, som drabbar läderhuden, kännetecknas av blåsbildning och kraftig svullnad. Den tredje gradens
fullhudsskada, som drabbar både överhud och läderhud, känns igen på att huden blir vitaktig, pergamentliknande och ofta hård. Vid en fullhudsskada är de sensoriska receptorerna i huden förstörda, varför man inte känner smärta i det skadade området. Vid fjärde gradens brännskada har oftast textilfibrerna från klädesplaggen smält ihop med den underliggande huden.

Whiskers-effekt

Vidare vidarebefordrade Anders Johansson, Bengt-Arne Walldén och Christer Niklasson några nya tekniska meddelanden. Anders Johansson från M-real Husum berättade om en effektbrytare, som orsakade en kortslutning med ljusbåge.

Orsaken var att fina trådar av metall hade orsakat en så kallad whiskers-effekt. Under vissa omständigheter kan vissa metaller, som tenn, silver och guld, bilda ledande trådar  i närvaro av svavel och fukt. Detta är ett fenomen inom pappersindustrin och bland reningsverken.

Många nyheter från SSG

Mats Karlsson, chef för SSGs affärsområde Teknik, berättade om nyheter inom affärsområdet och företaget däribland det senaste inom SSG Standarder och nya utbildningar i SSGs kurskatalog. Han redogjorde också för arbetet med SSGs nya kommitté Driftsäkerhet och effektivitet. Målet med kommitténs arbete är att hitta gemensamma samarbetsfördelar ur ett tillgänglighets- och kostnadsperspektiv.

Kommittén prioriterar för närvarande arbetet med att utvärdera ett verktyg för benchmarking av nyckeltal inom underhållseffektivitet. Därtill informerade Mats om de nya tjänsterna Registrerad Leverantör och SSG Entre som inpasseringskort.

Slagkraftig slagruta

De två elansvarsdagarna avslutades med ett lite lättsammare inslag, där Björn Lindblom berättade om slagrutan, som kan hjälpa till att söka efter sådant som du inte kan se eller ta på. Slagrutan används idag bland annat till att hitta underjordiska vattendrag och malmådror, olika jordstrålningsfält, elektriska magnetfält och dolda strukturer, som rör, och kablar.

Tävlingsvinnare

Vidare preenterades under SSG Elansvarsträff vinnarna av SSGs webbtävling vid SSG Elansvarsträff 2010. Dessa var:

1. Stefan Edsö, Aarhus Karlshamn Sweden AB
2. Roger Englund, Stora Enso Kvarnsveden AB
3. Lars-Göran Nilsson, Göteborgs Hamn AB

Nästa Elansvarsträff 2012

SSG Elansvarsträff 2012 kommer att hållas onsdagen den 28 november till torsdag 29 november, 2012 på samma plats som tidigare, det vill säga Nova Park Conference i Knivsta. Eftersom platstillgången är begränsad, rekommenderas att du redan nu anmäler dig via SSGs webbplats.

Bilder från Elansvarsträffen

Här hittar du många trevliga bilder från 2011 års Elansvarsträff: www.julianayondt.se/SSG-111130

Anförandena från Elansvarsträffen

Materialet från årets konferens är publicerad på SSGs webbplats på följande
länk: SSG Elansvarsträff 2011