Skip to main content

Värdegrunden i fokus på årets SSG Säkerhetskonferens

Nyhet   •   Apr 06, 2016 07:44 CEST

Drygt 170 säkerhets- och arbetsmiljöansvariga från den svenska industrin hade lockats till SSGs elfte Säkerhetskonferens den 15-16 mars på Radisson Blu Arlandia norr om Stockholm. Årets tema var ”Den sociala arbetsplatsen”. Under skådespelaren och föreläsaren Mi Ridells ledning som moderator berördes flera intressanta ämnen om hur vi bäst efterlever våra värdegrunder och vad som utmärker friska och mindre friska arbetsplatser.

Den elfte Säkerhetskonferensen inleddes med att journalisten och författaren Elinor Torp berättade om vad som fick henne att engagera sig i det tragiska Krokomfallet, som ledde till att hon skrev en bok om socialsekreteraren Lasse Persson från Krokom, som tog livet av sig som en följd av mobbning.

Elinor Torp berättade att hon hade arbetat som journalist under hela sitt vuxna liv, bland annat på Dagens Nyheter, och att hon till slut blev utbränd. Men i stället för att slockna, så tändes en eld i henne och ett brinnande intresse för arbetsmiljöfrågor.

– När jag förstod att Lasse Perssons självmord hade klassats som arbetsskada, och det fanns ett läkarutlåtande som pekade på jobbet som orsak, så ville jag tränga in i vad som hänt och verkligen förstå hela bakgrunden, förklarade hon.

Fallet är Sveriges första och hittills enda psykosociala arbetsmiljömål. Det ledde till en fällande dom i tingsrätten, men senare till en friande dom i hovrätten. Det Elinor Torp framför allt vill med boken "Jag orkar inte mer. När jobbet skadar själen" är att få igång en diskussion som leder till förändrade synsätt.

– Även om det är svårt och komplext, så måste vi överlag i samhället prata mer om jobbskadorna på själen, förklarade hon och betonade att den viktigaste insikten är att chefer måste få bättre stöd och kunskaper.

– Det är den stora frågan som måste besvaras på alla företag och organisationer. I grunden handlar det om att skapa förutsättningar för att förebygga och fånga upp människor innan det är för sent.

Allt fler känner stress

Mikael Ottosson, docent i arbetsvetenskap på Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds Universitet, talade sedan om arbetstidsnormer och arbetsmiljö. Han menar att vi har ett historiskt bagage med oss, där det inte anses tillåtet att avvika från jobbet under officiell arbetstid, samtidigt som det förutsätts att vi alltid är tillgängliga via mobil och mail – även under fritiden.

Mer än hälften av oss kollar, enligt Unionens studie, ofta jobbmail på fritiden. Detta gör oss stressade.

– 63 procent av de som är mer tillgängliga känner sig mer stressade och en fjärdedel av samma grupp uppger att de ofta känner sig otillräckliga. En högre grad av förväntad tillgänglighet på ledigheten ger med andra ord en ökad upplevelse av stress. Väldigt få arbetsplatser gör något åt detta genom att sätta upp riktlinjer för vad som räknas som arbetstid och hur arbetet ska hanteras under fritiden, sade Mikael Ottosson.

Viktigt med bekräftelse

Retorikkonsulten Kjell Dahlin tangerade sedan samma ämne när han talade om den kommunikationsstress vi idag är utsatta för.

– Du tar hand om 2-4 procent mer information idag än för 14 år sedan och om två år ska du hantera dubbelt så mycket information än vad du gör idag. Samtidigt så vet vi från forskningen att endast två procent av all information verkligen når fram. 98 procent gör det inte, sade han och kom sedan in på attitydens betydelse för att minimera upplevelsen av negativ stress.

– En svensk har under en dag 85 000 tankar, varav 68 000 är negativa. Vi människor har en attitydbarometer inbyggda inuti oss. När vi kommunicerar gör vi det genom vår attityd. När du på morgonen kommer till arbetet får du tre minuter på dig och dessa tre minuter sätter prägeln på resten av din dag. Ser du och bekräftar dina medarbetare och förmedlar en positiv attityd blir din dag helt annorlunda och du blir helt annorlunda bemött än om du har dragit ned den negativa attitydsgardinen. Det finns inga bra eller dåliga dagar - det finns bara dagar, som du själv styr och utformar. Typiskt är därför det farligaste ordet på svenska. Lär dig att istället använda det ordet mer positivt.

Den utsatta visselblåsaren

Jeanette Larsson, konsult och med 25 års erfarenhet av polisyrket, berättade med mycket humor om sina år inom polisen, där hon mest arbetade som spanare mot grov kriminalitet. Hon arbetade även med värdegrundsfrågor och när hennes chefer vid ett samlingsmöte gjorde sig lustiga över ett fall där en transperson begick självmord reagerade hon starkt. Hon skrev ett mail, där hon förklarade att hon inte uppskattade att polisen sitter i polishuset och skrattar åt ett tragiskt självmord. ”Vi måste jobba mer med vår värdegrund här på jobbet.”

Det utspelet blev inte populärt. Mailet skickades vidare i organisationen och hamnade till slut uppe hos rikspolischefen.

– Chefernas reaktion blev att ”får vi inte längre skratta på arbetsplatsen”. Jodå, men kanske vi ska fundera över vad vi skrattar åt. ”Ska vi inte ha högt i tak?” Jodå, det är jättebra, men kanske vi någon gång ska fundera över var vi har golvet, förklarade hon.

– Cheferna var inte glada. Åtta chefer ville att jag skulle lugna ned mig. Rikspolisstyrelsen gjorde en utredning. Jag fick repressalier, blev borttagen från arbetsuppgifterna, fick ingen löneförhöjning och inte heller någon motivering. Jag blev sjukskriven. Så går det till när gärningsmännen plötsligt blir offer.

Mailet kom ut i media och Jeanette blev nominerad till Svenska Hjältar. Hon blev också utsedd till Transföreningens hjältinna. Sydnytt skrev: ”En polis får priset som året hjältinna för en transförening, som inte gillar polisen.”

– Det svåraste för mig personligen var ändå att hantera att jag blev hjälte på någon annans sorg. Det tyckte jag var svårt. Jag gick till en psykolog, som förklarade att det är inte dig det är fel på, det är organisationen. En visselblåsare lever ett utsatt liv, berättade hon.

Konsten att efterleva värdegrunden

Den efterföljande paneldiskussionen kom mycket att handla om värdegrunder och betydelsen av att verkligen efterleva dessa.

– Det är jättefint med värdegrunder, men det viktigaste och det svåraste är att leva efter sin värdegrund i vardagen. Och det måste få konsekvenser för de som väljer att inte göra detta. Företaget måste visa att det verkligen står bakom sin värdegrund, förklarade Jeanette Larsson.

– Det handlar om att jobba kontinuerligt och systematiskt med hela organisationen, det här är ingen quick fix, sade Christina Björklund, docent på Karolinska Institutet.

Anette Linton, verksamhetsutvecklare inom Personalavdelningen på Peab-koncernen tillade:

– Hur omsätter man värdeord och värdegrund till handling? Hur införlivar man dem i organisationen? Vi kände att vi behövde levandegöra vår värdegrund och tog därför för några år sedan ett omtag kring vårt värdegrundsarbete. Nu har vi lagt in det i medarbetaravtalet, samtidigt som vi tar upp det minst två gånger per år på arbetsplatsmöten, där vi fastställer att så vill vi att vi ska vara mot varandra.

Utmanar sina största rädslor

Den tidigare världscupsegraren i slalom och rådgivaren inom idrottspsykologi, Thomas Fogdö, avslutade de två konferensdagarna med några goda råd:

– Jag älskar idrotten av förståeliga skäl, men också att vi jobbar tillsammans och bryr oss om varandra. Det är tack vare stödet från min familj och mina närmaste, som jag blev bäst i världen och vann den internationella slalomcupen, och som jag också är den jag är idag. Värdegrunden är viktig och den ska upp på agendan varje dag, sade han.

Efter skidolyckan och när han förstod att hans framtida liv skulle bli annorlunda, beslöt han sig för att han skulle leva samma liv som tidigare även om han satt i rullstol.

– Idag lever jag det normala livet mycket mer än om jag inte suttit i rullstol. Jag gör flera saker, som jag aldrig skulle ha gjort tidigare. Medicinen är nyfikenhet och att jag alltid vill utmana mina största rädslor, förklarade han och citerade sin vän Gunde Svan:

”Ingenting är omöjligt, men det omöjliga tar bara lite längre tid.”

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera