Sex områden prioriteras i energiforskningen

Sex områden bör prioriteras när det gäller forskning, utveckling och demonstration på energiområdet. Det gäller energisystemstudier, bebyggelsens energianvändning, energiintensiv industri, transportsektorn, kraftsystemet och biobränslebaserade energisystem. Det skriver Energimyndigheten i rapporten ”Prioritering och fokusering av satsningar på forskning, utveckling och demonstration på energiområdet”, som på måndagen överlämnades till regeringen. - En slutsats vid utvärderingen av 1997 års långsiktiga forskningsprogram för energisektorn var att en fokusering av insatserna för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet bör ske. En ökad kommersialisering av FoU-resultat är också önskvärd. Energimyndigheten har nu gjort en övergripande prioritering för att möta de nya kraven. Arbetet kommer att fortsätta under 2005, säger generaldirektör Thomas Korsfeldt i en kommentar. - Sedan uppdraget gavs till Energimyndigheten har regeringen gett besked om anslagsnivån för energiforskningen under nästa 7-årsperiod. Nivån nära halveras och därför har prioriteringsarbetet blivit än mer angeläget. Den sänkta nivån får konsekvenser. Ett antal områden måste prioriteras ned, säger Korsfeldt. Energimyndigheten gör bedömningen att den övergripande prioriteringen svarar mot målet att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet. Det behövs för omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Samt mot målet att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader. De sex huvudområden som Energimyndigheten prioriterar är: Energisystemstudier De ger bland annat underlag för beslut och kunskap om energi- och klimatsystemens utveckling och funktion. De ger också underlag för bättre helhetsbedömningar av de tekniskt inriktade forskningssatsningarna, inklusive miljöbedömningar. Prioriterade områden är: analys av energipolitiska styrmedel och deras konsekvenser. analys av energimarknadernas funktion beteende- och acceptansfrågor, liksom implementeringsfrågor energipolitiskt motiverad klimatforskning är också ett prioriterat område Bebyggelsens energianvändning Energipolitiken syftar till att fasa ut olja och elvärme samt effektivisera energianvändningen inom sektorn bostäder och lokaler, speciellt effektivisering av drift- och hushållsel. Exempel på områden som behöver beforskas är: utveckling av nya enkla system för värmedistribution, alternativa uppvärmningsformer med förnybara energikällor som småskaliga biobränsleeldade lösningar och integrerade solvärme- och pelletslösningar. Utvecklingen bör ytterligare inriktas mot systemlösningar, implementering och kommersialisering. Energiintensiv industri Potentialen att reducera energianvändningen är stor. Prioriterade verksamheter är: utveckling av modeller och verktyg för att beskriva energiflöden och för att identifiera åtgärder som kan bidra till ökad energi- och resurseffektivitet utveckling av nya energieffektiva processer Energimyndigheten prioriterar att ta fram generaliserbara resultat och systemlösningar Nya styrmedel som handel med utsläppsrätter och program för energieffektivisering (PFE) påverkar drivkrafterna för industrins åtgärder, vilket är viktigt att ta hänsyn till i utformning av program. Transportsektorn är den enda sektorn som fortfarande ökar koldioxidutsläppen. EU-kommissionen har i biodrivmedelsdirektivet rekommenderat medlemsstaterna att från år 2005 ha minst 2% förnybar energi i transportsektorn och att andelen ska öka med 0,75% per år till 2010 och då vara 5,75%. Sverige har antagit en än mer ambitiös inriktning. Energimyndigheten verkar aktivt för att få till stånd och driftsätta pilotanläggningar för forskning och utveckling av biodrivmedel baserade på skogsråvara. De tre pilotanläggningar som är under uppförande är: en etanolproduktionsanläggning i Örnsköldsvik en vidare utveckling av förgasningsanläggningen i Värnamo samt en pilotanläggning för svartlutsförgasning i Piteå Vid sidan av satsningen på förnybara drivmedel är en satsning på energieffektiva drivsystem och energiomvandlare av vikt för omställningen av energisystemet. Den svenska fordonsindustrin är stark, i synnerhet inom tunga fordon. Satsningar görs framförallt på förbränningsteknik, överladdningsteknik och elhybridteknik där det sammantaget finns stora möjligheter till energieffektivare fordon. Kraftsystemet Kraftöverföring är ett område där utvecklingspotentialen är stor både på system- och komponentnivå. Vattenkraftens roll som reglerkraft blir allt viktigare i takt med att en ökande andel icke reglerbar förnybar elproduktion implementeras i kraftsystemet. När det gäller vindkraft är frågor kring nätintegrering, behov av balanseringskraft och utveckling av vindkraft till havs prioriterade områden. Biobränslebaserade energisystem Biobränslen är ett mycket starkt svenskt EFUD-område. I Sverige används cirka 100 TWh biobränslen/år. När behovet av biobränslen ökar, behöver hela kedjan odling - teknik - logistik studeras ytterligare. Systemstudier om konkurrensfrågor, miljöbedömningar, med mera är viktiga verktyg. Exempel på prioriterade områden är: utveckling av lösningar för ökad bränsleproduktion integrerat med övrigt skogsbruk integration av bränsleproduktion och energiproduktion. bränslekvalitetsfrågor som lagring och torkning, bränsleberedning och förädling av fasta bränslen Inom kraftvärmeområdet prioriteras insatser som främjar en ökad biobränslebaserad kraftvärmeproduktion, effektiviserar kraftvärmeproduktionen och ökar elutbytet. Nya styrmedel som elcertifikat, handel med utsläppsrätter, EU:s olika direktiv för kraftvärme, förnybar energi och den gemensamma jordbrukspolitiken, liksom energiskattelagstiftningen påverkar drivkrafterna för bioenergiområdet på ett mycket tydligt sätt. Detta kräver fortsatt analys- och utredningsarbete för att på ett bra sätt matcha långsiktiga insatser med marknadsutvecklingen. Kontakt: Westin Paul, projektledare 016-544 2058 Lewald Anders, enhetschef 016-544 2060