Vindkraftens miljöpåverkan undersöks ytterligare: 12,6 miljoner till forskning om påverkan på människor, renar, fåglar och fisk

Nu ska allmänhetens acceptans eller brist på acceptans för vindkraftverk studeras ytterligare. Energimyndigheten har beviljat 12,65 miljoner kronor till sju forskningsprojekt som ska undersöka vindkraftens påverkan på människor och miljö. Det handlar bland annat om acceptans för vindkraftsetableringar och påverkan på fisk och fåglar. Projekten finansieras inom ramen för programmet "Vindval".

Energimyndigheten har riksdagens och regeringens uppdrag att främja utbyggnaden av vindkraft i Sverige, för att klara uppställda mål för förnybar elproduktion och bidra till omställningen av energisystemet. Bland annat handlar det om att kunna förverkliga planeringsmålet om 30 TWh el från vindkraft till år 2020.

Ett led i detta arbete är att finansiera forskningsprojekt kring hinder för vindkraftutbyggnad och vindkraftens påverkan på människor och miljö. Följande projekt har nu fått stöd:

• Lunds universitet, sociologiska institutionen, får 3 339 808 kronor för projektet "Acceptans för vindkraft i öppet landskap, skog fjäll och hav - lokala förutsättningar för utbyggnad". Syftet med projektet är att identifiera förutsättningar och strategier som skapar acceptans för vindkraftetableringar bland lokalbefolkningen. Projektet är tvärvetenskapligt. Projektledare är Åsa Waldo.
• Högskolan på Gotland får 2 miljoner kronor för projektet "Landskapsanalys för vindkraft: allmänhetens tolkningar och värderingar". Projektet syftar till att utveckla metodiken kring hur allmänheten tolkar upplevelser och värderingar i landskapet, vilket kan bidra till en bättre dialog i planeringsprocessen. Projektledare är Tom Mels.
• Kulturmiljö Halland får 2 100 000 kronor för att bedriva projektet "Vindkraft & Kulturmiljö - Landbaserade vindkraftetableringars inverkan på kulturmiljön". Projektet ska analysera och utvärdera vindkraftanläggningars påverkan på kulturmiljön och kulturarvet utifrån fornlämningar, bebyggelse, landskap och biologiskt kulturarv. Projektledare är Leif Häggström.
• Lunds universitet, ekologiska institutionen, får 1 600 000 kronor för projektet "Fåglar och vindkraft i skogsmiljö". Projektet syftar till att ta fram generell kunskap om hur fåglar i skogsmiljö påverkas av vindkraftetableringar. Projektledare är Martin Green.
• Stockholms Universitet, zoologiska institutionen, får 636 800 kronor för projektet "Effekt av pålningsljud på fiskbeteende". Projektets syfte är att delta i ett storskaligt experiment i Storbritannien där två fiskarters reaktioner på ljud motsvarande pålningsljud vid vindkraftbygge studeras. Fiskarterna är torsk och tunga. Projektledare är Mathias Andersson.
• Stockholms universitet (samma institution och projektledare) får också 644 625 kronor för projektet "Akustisk störning på marint liv i anslutning till vindkraftverk - en fortsättning vid Lillgrund". Projektet ska mäta ljudbilden från ett enskilt vindkraftverk och på parknivå och görs i samband med Lillgrunds kontrollprogram för fisk.
• Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala, enheten för renskötsel, får 2 332 463 kronor för projektet "Planeringsverktyg för konsekvensbedömningar vid etablering av storskaliga vindkraftanläggningar - effekter på tamren". Projektet ska bidra med ny kunskap om effekter av vindkraft på tama renar i skogslandskapet. Projektet kommer bidra till möjlighet att värdera renbetesmarkers kvalitet, för att tillvarata markområden för vindkraft och rennäringen på bästa sätt. Projektledare är Anna Skarin.