Karriärstegsreformen inte förankrad bland lärarna

Genomförandet av karriärstegsreformen har enbart delvis gett förutsättningar för ett mer attraktivt läraryrke och bättre skolresultat. Deltagandet i reformen är högt och lönespridningen har ökat, framför allt i grundskolan. Men reformen är inte förankrad i lärarkåren. Lärarna är kritiska till både reformens utformning och till hur den har implementerats. Det visar Statskontorets uppföljning.

Den statliga satsningen på karriärtjänster i skolan inleddes 2013 och syftar till att öka attraktiviteten i läraryrket genom att skapa karriärmöjligheter och ökad lönespridning. Reformen innebär att skolhuvudmän kan söka och erhålla statsbidrag för att utse lärare till förstelärare eller lektor.

Utbredd reform och ökad lönespridning
Allt fler huvudmän deltar i karriärstegsreformen. Inför läsåret 2015/2016 sökte drygt 70 procent av skolhuvudmännen statsbidrag för att inrätta karriärtjänster. I linje med regeringens intentioner har också lönespridningen bland lärarna ökat sedan reformen sjösattes. Utvecklingen är särskilt tydlig i grundskolan.

Lärare kritiska mot både utformning och genomförande
Karriärstegsreformen har mottagits positivt av skolhuvudmännen. En majoritet av lärarna är dock negativt inställda till reformen, visar Statskontorets enkätundersökning bland 6 000 lärare. Där skolhuvudmännen ser möjligheter till skolutveckling och en mer flexibel organisation ser många lärare en reform som bara gynnar dem som har fått en karriärtjänst. För en majoritet av lärarna är det också oklart på vilka grunder karriärtjänsterna tillsätts och vad uppdragen som förstelärare och lektor innebär. Denna otydlighet skapar grogrund för misstro.

Transparens och dialog förbättrar förutsättningarna
För att öka förutsättningarna att nå målen med reformen behöver huvudmännen tydliggöra karriärtjänsternas plats i verksamheten, arbeta för en transparent rekrytering och tydliggöra uppdragen. Det behövs också en utvecklad dialog mellan huvudmän och lärare för att skapa samsyn kring reformen.

"Den frihet som karriärstegsreformen ger skolhuvudmännen innebär att de själva måste anpassa reformen till de egna behoven och göra tydligt för alla i den egna organisationen hur reformen är tänkt att fungera. Vår enkät till lärare tyder på att huvudmännen inte helt har lyckats med det", säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.

Läs rapporten Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 2

Kontakt:
Lina Nyberg, utredare Statskontoret, tel. 08-454 46 07, e-post lina.nyberg@statskontoret.se