Kommunal utjämning betydande för glesbygdskommuner

Det kommunala utjämningssystemet i Sverige, där staten i år skjuter till 85,6 miljarder kronor, har stor betydelse för finansiering av kommunala tjänster och bidrar påtagligt till utjämning av ekonomiska resurser mellan kommuner och mellan landsting. Störst betydelse har systemet för glesbygdskommuner och landstingen i Norrland. Det visar Statskontorets rapport om det kommunala utjämningssystemet som är en analys av utvecklingen sedan mitten av 1990-talet till i dag.  

Inkomstutjämningen har betydande effekt
Skattekraften varierar betydligt mellan olika kommuner och mellan olika delar av landet. Inkomstutjämningssystemet bidrar kraftigt till att utjämna för skillnader i skattekraft och därmed ökar möjligheterna för flera kommuner att finansiera kommunala tjänster. Skattekraften har samband med faktorer som sysselsättning, branschstruktur, utbildningsnivå och ålderssammansättning i kommunerna.

Omfördelningen i kostnadsutjämningen har minskat
Beloppen som omfördelas i systemet för kostnadsutjämning har sjunkit under perioden 1996–2013, såväl för kommuner som för landsting. För kommunerna sjönk omfördelningen i systemet från 7,8 miljarder kronor 1996 till 6,6 miljarder kronor 2013 i 2012 års priser. Omfördelningen för landstingen sjönk under samma tidsperiod från 5,9 miljarder kronor till 1,5 miljarder kronor i 2012 års priser.

Väsentliga omfördelningar sker i systemet mellan olika kommungrupper. Gruppen Storstäder får bidrag under hela perioden, men bidraget har sjunkit över tid. Högst bidrag per invånare får gruppen Glesbygdskommuner. Gruppen Förortskommuner till storstäder har gått från att vara avgiftsbetalare till att bli bidragsmottagare. Gruppen Större städer respektive Förortskommuner till större städer har varit avgiftsbetalare under hela perioden.

Landstingen Uppsala, Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Halland har varit nettobetalare i kostnadsutjämningen under hela perioden. Endast två landsting har varit bidragsmottagare under hela perioden, Västerbotten och Norrbotten.

Störst omfördelning inom modellen för äldreomsorg
Det är några modeller som står för huvuddelen av det belopp som omfördelas mellan kommunerna. Äldreomsorgsmodellen svarar för den största omfördelningen under hela perioden och har årligen omfördelat 7 miljarder kronor. Även individ- och familjeomsorgsmodellen omfördelar betydande belopp. Därefter kommer modellerna för barnomsorg och grundskola.

Prioriterade insatser
Statskontorets bedömer att modellerna för kollektivtrafik och individ- och familjeomsorg, som omfördelar stora summor, behöver ses över då det finns problem med brister i kostnadsunderlaget och påverkbara variabler.

Om kommunala utjämningssystemet:
Det kommunala utjämningssystemet i Sverige ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting att kunna tillhandahålla likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, regleringspost och införandebidrag. Kostnadsutjämningssystemet består av 14 delmodeller. 

Läs rapporten Den kommunala utjämningen sedan mitten av 1990-talet – utveckling, funktionssätt och problemområden

Några av diagrammen i rapporten:
Bidrag och avgifter inom det kommunala utjämningssystemet 2013 (sid 8)
Totalt tillförda medel 2013 för olika kommungrupper (sid 27)
Nettobidrag från staten via utjämningssystemet 1996-2013 till olika kommungrupper (sid 34)Omfördelade medel i de olika kostnadsutjämningsmodellerna (sid 11)

Kontakt:
Carl Holmberg, Statskontoret tel. 08-454 46 80, carl.holmberg@statskontoret.se