Mikaela hoppas på toppresultat när STCC kommer ”hem”

Farten finns där. Nu hoppas Mikaela Åhlin-Kottulinsky avsluta STCC-säsongen med riktigt bra resultat också.

De får gärna komma redan i Kanonloppet nästa helg. Gelleråsbanan utanför Karlskoga är nämligen ”hemma” för den 24-åriga värmländskan.

Mikaela Åhlin-Kottulinsky har motorsporten i blodet. Morfar Freddy vann bland annat Dakarrallyt och både mamma Susanne och pappa Jerry har ett framgångsrikt förflutet i rallysporten.

Rallyförare av rang är dessutom storebror Fredrik som just nu toppar det brittiska mästerskapet.

Men för Mikaela är det racing som gäller och i år tävlar hon mer än någonsin. Jämte STCC-styrningen hos PWR Racing Junior Team kör hon tyska GT Masters. I båda mästerskapen representerar hon Audi.

– Jag får köra mycket bil i år och det är jättekul. Det är ju vad alla förare drömmer om, konstaterar Mikaela vars STCC-satsning börjar få fart efter en ganska tuff start i premiären på Ring Knutstorp.

I sitt allra första STCC-heat kom hon bara ett varv. Sedan kolliderade hon och teamägaren Peter ”Poker” Wallenberg och de blev stående i sandfållan i den första kurvan. Mardrömsstart för båda såklart.

Mikaela fick ingen chans till revansch i den andra deltävlingen i Finland. Då krockade STCC med hennes åtagande i Tyskland. Men på Solvalla var hon tillbaka med besked och i Falkenberg senast tog hon ytterligare ett steg i sin utveckling. I Stockholm nåde hon åttonde plats som bäst och i det andra racet och i Falkenberg imponerade hon stort under testerna med sjätte och sjunde tid. Bästa raceresultat blev en niondeplats i det andra heatet.

– Fartmässigt har det gått bättre och bättre för varje helg. Varje gång har jag känt att jag närmat mig toppen. Nu gäller det att knyta ihop påsen och få till helheten. Bland annat har jag haft riktigt struliga starter hittills. Jag har inte kommit iväg och inte fått till dem… Förhoppningsvis får jag det att fungera betydligt bättre på Gelleråsen.

För Mikaela blir besöket på banan utanför Karlskoga lite speciellt. Från föräldrahemmet på Hammarö söder om Karlstad är det bara en timmes bilresa till Karlskoga vilket självklart innebär att hon kommer att ha en ganska stor supporterskara på läktarplats. Dessutom var det på Gelleråsen hon körde tävlingsbil första gången.

– Det kommer en hel del folk hemifrån för att titta och det ska bli fantastiskt kul att få visa upp för dem vad det är jag gör, säger Mikaela och tillägger:

– Jag körde mina första varv i en racerbil just på Gelleråsbanan. Det var tillsammans med Thed Björk och jag fick låna ett annat bilmärke än vad jag kör i dag om man säger så (skratt). Då körde jag några varv där och min bror Fredrik sa att det stod typ still. Och det gjorde det kanske, men det är i alla fall mitt starkaste minne därifrån.

Efter det har Mikaela även kört någon Porsche-test och ett par Clio Cup-race i Karlskoga, men någon stor fördel av ”hemmabanan” kommer hon inte ha.

– Nej, men jag har ändå kört en del varv på banan så den är inte helt ny för mig, vilket Falkenberg var och Anderstorp kommer att bli.

Karlskoga och Anderstorp blir Mikaelas två sista race i STCC 2017. Finalen på Mantorp Park kolliderar med GT Masters där hon delar bil med 17-årige talangen Ricardo Feller från Schweiz. I stenhård konkurrens nådde de 13:e plats i det andra racet på Zandvoort senast. Det var duons bästa resultat hittills i mästerskapet. I helgen kör de igen, den här gången på Nürburgring.

– Jag tycker att det har gått bra att kombinera de båda mästerskapen. Inledningsvis tyckte jag omställningen var ganska svår. Sista helgen i april körde jag min R8:a i GT Masters och helgen därpå kom jag till STCC-premiären på Ring Knutstorp för att tävla i Audi RS3 som jag bara hade suttit i en gång tidigare. Efter det har jag kört två tävlingar efter varandra i varje mästerskap och då har det fungerat bättre.

Mikaela bor sedan några månader tillbaka i Hägersten utanför Stockholm. Hon fick lägenheten i början på året, men flytten dröjde. Något kom emellan. En bruten högerfot! Det var under ett gymnastikpass – Mikaela är gammal gymnast – dagarna efter jul som olyckan vara framme.

– Jag gjorde en framåtvolt med en och en halv skruv, tog i lite för mycket, överroterade och slog i foten så att den vek sig uppåt.

Mikaela bröt det ben i foten som belastas hårdast, vilket också gör det mycket svårläkt. Av läkarna fick hon beskedet att hon skulle kunna börja gå efter tolv veckor. Det tog längre tid än så, men hon vann ändå kampen mot klockan. Efter 14 veckor hade hon sin första racingtest för säsongen och då kunde hon åtminstone köra bil.

Fullt återställd efter skadan är han faktiskt inte ännu.

– Vissa dagar gör det fortfarande ganska ont i foten, men jag kan gå och hindras inte i min bilkörning.

Det tänker STCC-seriens enda kvinnliga förare visa på Gelleråsbanan 11-13 augusti.

Fler pressbilder för fri nedladdning finns på www.stccmedia.se