​Ericsson är bara början om inte regeringen vågar göra avsteg från 90-talets politik

Sverige ska vara ett av världens främsta länder inom forskning och innovation. Det är ett ambitiöst mål som den nuvarande regeringen liksom den förra alliansregeringen ställt sig bakom. Ibland låter det som vi redan är där. Men nedskärningarna inom Ericsson visar att omställningen från varuproducent till tjänsteleverantör är både smärtsam och svår.

Ledande politiker borde tagit fram en strategi för att främja omställningen från industri- till kunskapssamhälle för årtionden sedan. Som land riskerar vi att tappa i konkurrenskraft om vi inte förmår ta tillvara möjligheterna i det skifte som nu pågår.

Om någon månad presenterar regeringen sin proposition för forskning, innovation och högre utbildning. För de kunskapsintensiva företagen, där landets arkitekt- och ingenjörsföretag kanske utgör några av de allra bästa exemplen, är propositionen mycket angelägen.

-Det är dags att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen får förutsättningar att spela en viktigare roll för svensk forskning och innovation, säger Magnus Höij vd Svenska Teknik&Designföretagen.

I den kommande forskningspropositionen vill därför Svenska Teknik&Designföretagen se följande insatser:

1)Skapa ett strategiskt innovationsområde för tjänsteinnovation. Öronmärk pengar till tjänsteforskningen och ge Vinnova i uppdrag att vidta åtgärder så att tvärvetenskapliga områden får ett större fokus i resurstilldelning.

2)Fördubbla FoU-avdraget. Den sänkta arbetsgivaravgiften för medarbetare som bedriver forskning och utveckling har bidragit till att öka antalet anställda i näringslivet som bedriver forskning och utveckling. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna per person bör öka från 10 till 15 procent på arbetsgivaravgiften och det maximala avdraget per arbetsgivare bör fördubblas till 460 000 kr per månad.

3)Avskaffa medfinansieringskravet för tjänsteföretagen.

Modellen för motfinansiering behöver förändras för relevanta forskningsprogram. Kunskapsintensiva tjänsteföretag måste kunna bedriva forskning på jämlika villkor som akademi och institut eftersom nyttan av forskningen oftast tillfaller någon annan.

-Med ovanstående reformer skulle de kunskapsintensiva tjänsteföretagen kunna bli en ännu starkare innovationsmotor för fler jobb i Sverige, menar Magnus Höij.

Läs mer i dagens debattartikel i Dagens Industri.