Camillas blogg: El Sistemas karta breder ut sig

Jag är mitt uppe i ett arbete med att kartlägga El Sistema i Sverige. Med intressanta samtal från ledare i landet läggs ett färgstarkt pussel av engagemang och mångfald. Vi är många nu, som stått i och arbetat hårt och envetet med El Sistema. Jag ser att vi med gemensamma krafter faktiskt har erövrat nya områden, verkligen nått fram till barn som får nya chanser och möjligheter genom El Sistema. Den svenska kulturskolan erövrar ny mark och, ja, är redan nu mer tillgänglig och inkluderande.

Kartläggningen ger mig också anledning att blicka tillbaka och reflektera över hur allt startade och jag tänker att vi var lite galna som vågade oss på det ena med det andra. Jag har så många medarbetare att tacka för dessa cirklar av energi och passion som vi har rört oss i.

Kunglig glans från start

Ett erkännande för det arbete vi gjort var att jag blev inbjuden till Haga Slott av Kronprinsessparet förra veckan. Det var ju så att 2010 när vi precis hade kickat igång den första ansatsen till El Sistema i Hammarkullen, barnen hade precis lärt sig att hålla sina instrument, så hörde Länsstyrelsen av sig. De ville ge en upplevelse i lysningspresent till Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel, och undrar om det skulle kunna vara El Sistema.

Vad svarar man? Vi hade ju bara börjat. Ja, antingen så kanske de kan besöka oss lite anspråkslöst i ett klassrum eller så … eller så gör vi en stor konsert! Sagt och gjort. Vi hade ju riggat idrottshallen till konsertsal en gång tidigare. Så med samlade krafter och erfarenheter i den kulturskola som sedan många år gjort allsångskonserter för tusentals barn lyckades vi med det omöjliga.

Kontrabasister från Göteborgs Symfoniker slöt upp och med hastigt kopierade noter spelade vi tillsammans. Jag och Helena Wessman (då vd för GSO, nu styrelseordförande för El Sistema) fick presentera vår dröm om ett El Sistema i Sverige. Ett barn rört till tårar lämnade en blombukett till Victoria. För barnen i Hammarkullen var det stort med kungligt besök, jag har sällan sett så många vackra klänningar, lackskor och små kostymer.

Ett minne för livet

Innan allt började stod jag utanför idrottshallen i snål oktoberblåst och frös. Vi väntade i 40 minuter innan de äntligen kom. Jag undrade hur de orkade vänta där inne, 700 föräldrar och 60 barn på scenpodiet – i 40 minuter. Men det som hände var att Angereds kulturskolas fantastiska musikhandledare övade sångerna om ”blommor och kärlek” och ”jag och min kompis” med alla föräldrar under tiden. Och när vi sent omsider gjorde entré, jag och kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén och sällskapet runt Kronprinsessparet möttes vi av en enorm våg av sång och värme som tog oss med sådan kraft.

Jag ryser fortfarande när jag tänker på de sekunderna. Kronprinsessparet minns också, kan jag berätta, och bär ett fint minne i sina hjärtan.