Företagare – en resurs för en effektivare integrationsprocess

Våra förslag bygger på samtal och telefonintervjuer med över framgångsrika företagare med utländsk bakgrund. Rapporten är sammanställd av IPREG (Institutet för innovativt entreprenörskap) tillsammans med forskare vid Linköpings universitet samt SKOP AB inom ramen för ett projekt som genomförts i samarbete med Stiftelsen IFS (Internationella Företagarföreningen Sverige) och som finansierats av Tillväxtverket.

I projektet har vi undersökt vilket intresse som framgångsrika företagare har av att i olika former bistå nyanlända individer med egna företagsidéer eller att erbjuda olika former av anställningar. Gruppen framgångsrika företagare består av individer, vilka har belönats antingen av IFS årliga pris för Årets nybyggare eller för Årets pionjär. Dessa framgångsrika företagare som själva har gått igenom en integrationsprocess har relevanta erfarenheter av vad som krävs för att starta företag i form av t ex kunskap, sociala koder och kontakter.

Vad karaktäriserar då dessa företagare? Så gott som samtliga kontaktade företagare är själva födda utomlands. Kort kan sägas att den lokala miljön i vilken deras företag är verksamma i är av stor betydelse, att företagarna i genomsnitt har bott 20 år i denna miljö. Deras företag är i genomsnitt drygt 10 år gamla. Det tyder på att det inte är någon enkel process att som nyanländ individ med företagsambitioner starta företag. Därför är det av stor vikt att politiker och myndigheter inser betydelsen av att underlätta för nyanlända personer att komma in på arbetsmarknaden och/eller starta företag.

Många av företagen är lokalt orienterade avseende vilka marknader de är etablerade på. Bara en av tio kan sägas bedriva exportintensiv verksamhet. Få av de som exporterar gör det till marknader varifrån de emigrerat. Däremot är det relativt vanligt att de företagare som importerar gör det från länder de utvandrat ifrån. Företagarna är i stor omfattning högutbildade, över 60 % har någon form av eftergymnasial utbildning.

Den information och de åsikter som lämnas av de framgångsrika företagarna är både spännande, överraskande och uppmuntrande. Låt oss lyfta fram viktiga slutsatser samt ge förslag på åtgärder som omgående bör vidtas.

En central fråga för undersökningen har varit om företagarna skulle kunna bistå de nyanlända med råd eller erbjudande om exempelvis olika former av anställningar. Här ger företagarna uttryck för ett stort engagemang. Drygt 90 % är beredda att hjälpa till med någon form av anställning. Här ställer dock två av tre företagare speciella kompetenskrav t ex i form av körkort, yrkeserfarenhet eller språkkunskaper. Nästan 90 % av företagarna har eller kan tänka sig fungera som mentorer för nyanlända som vill starta företag eller har företagserfarenheter. Ett sätt att åstadkomma sådana kopplingar mellan företagare och nyanlända är att organisera affärsmöten mellan framgångsrika företagare och nyanlända med antingen företagsambitioner eller med önskemål om någon form av anställning . Det finns således all anledning att se till den betydelse existerande företagare skulle kunna ha för nyanlända personer.

Låt oss sammanfatta i punktform vad som i undersökningen framkommit om vad som omgående bör göras för att effektivisera integrationsprocessen:

1. Det tar tid att bygga lönsamma företag, och därför bör nyanlända redan som nytillkomna uppmuntras att lära sig mer om villkor i Sverige för att starta och driva företag. Undersök vilka effekterna blir av att nyanlända som vill starta företag kan drabbas av försämrade försörjningsvillkor.
2. Undersök på lokal nivå hur existerande företagare med utländsk bakgrund kan medverka aktivt i integrationsprocessen. Dessa företagare har mångårig erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden men även av att starta och utveckla egna företag.
3. Inrätta ett råd av framgångsrika företagare i varje kommun som kan fungera som bollplank, där man som företagare åtar sig att aktivt medverka under ett till två år. Härigenom skapas lokala förebilder och kontakter av stor betydelse för nyanlända vilka planerar att starta företag. Ett företagsråd kan dessutom förmedla kontakter till andra företagare i den lokala miljön, t ex när det gäller att hitta mentorer eller få fram möjliga former av anställningar.
4. Se till att genomföra företagsmässor, där företagare med utländsk bakgrund möter nyanlända i regelrätta affärsmöten.
5. Bygg ut existerande utbildningar i svenska för företagare (SFF) liknande de som finns eller planeras i ett antal kommuner. Här försöker man få nyanlända att både lära sig svenska och lära sig i hur man kan starta företag i Sverige.
6. Det finns idag på många platser organisationer som arbetar med att utveckla idéer för att tidigt skapa engagemang för ökat samarbete mellan nytillkomna, nyanlända och lokala företagare. Vi behöver öka våra kunskaper om vad som pågår och sprida kunskap om alla goda lokala förebilder, något som skulle kunna underlätta övergången till svensk arbetsmarknad.

För att föreslagna åtgärder ska lyckas krävs även att arbetet i lokala miljöer inriktas mot att med olika insatser se till att nytillkomna och nyanlända blir motiverade att utveckla egna idéer, att förutsättningarna för dessa individer att genomföra sina idéer är goda samt att möjlighet ges till kompetensutveckling kring förutsättningar och möjligheter i respektive lokal kontext. En politik behövs som innehåller alla dessa moment, något som för närvarande saknas.

Professor em Anders Lundström, Mälardalens Högskola, Thomas Henningson, IPREG; VD Maroun Aoun, IFS; professor em Elisabeth Sundin Linköpings universitet; ekon dr Lena Högberg, Linköpings universitet samt docent Örjan Hultåker, SKOP AB.