Flexit - när idéer blir verklighet

Den 16 oktober anordnar Sveriges Flexit-forskare en konferens om samverkan mellan forskning och näringsliv. Syftet med Flexit är att stimulera kontakter så att näringslivet kan se och nyttja kompetensen hos disputerade humanister och samhällsvetare, och vice versa. Den här dagen kan du ta del av kunskap och erfarenhet från akademiker och entreprenörer som arbetar i gränslandet forskning – företagande. Välkommen! Program 10:00 Inledning 10.15–11.30 Innovation genom samverkan: översättning och överföring Martin Berg, forskare på Good Old. Samverkan och innovation är en fråga om att verka tillsammans, men hur är det möjligt när tänkesätt, rutiner och perspektiv har olika utgångspunkter och förutsättningar? Har vi att göra med särskilda villkor när det är fråga om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning? Med utgångspunkt i sina erfarenheter av att arbeta som forskare vid den digitala byrån Good Old inleder Martin Berg dagen med några reflektioner kring begreppen samverkan och innovation. Vad innebär det egentligen att samverka och vilken betydelse har humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning för innovation? Mikael Alexandersson, rektor, Högskolan i Halmstad Kan man benämna en högskola som "det innovationsdrivande lärosätet"? Under våren 2012 har Högskolan i Halmstad påbörjat en profileringsprocess av lärosätet. Eftersom mycket av lärosätets historia, nuvarande forskning men också utbildning har tydliga kopplingar till innovationsfrågor är fokus för profileringen just innovation. Frågan är om det går att samla personalen kring denna tematik? Eva Engquist, vice-rektor, Malmö Högskola I sitt anförande reflekterar Eva Engquist över de problem som är förknippade med samverkan och samarbete mellan akademi, näringsliv och omvärlden i bred bemärkelse. Det finns stora förhoppningar om att samverkan ska leda till ökad tillväxt men förväntningarna på involverade parter är ofta otydliga. Vilka frågor bör stå i centrum för den här typen av diskussioner? Är det nödvändigt att vidga innovationsbegreppet? Milda Rönn, Praxikon och Stockholms universitet Milda Rönn, berättar om en modell för så kallade "samverkande forskningsföretag" vars syfte är att främja innovationsprocesser genom samverkan dels i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och undervisning inom akademin, dels i uppdrag och fortbildning utanför akademin. Modellen har utvecklats i ett forskningsföretag, Praxikon, och vidareutvecklas nu i pilotprojektet "Forskningsföretagsprogrammet (hum/sam)", där forskare och doktorander från sju olika discipliner testar modellen. 11.30 Mingellunch 12.30–13.45 "När idéer blir verklighet: kultur möter entreprenad" Alexandra Borg, forskare på Bonnierförlagen. Humaniora och samhällsvetenskap skall hjälpa oss att förstå vår samtid och vår historia. Men vilka redskap kan kultur- och samhällsanalytisk forskning tillhandahålla? Alexandra Borg, , sätter fokus på näringslivets behov av visionärt forskningstänkande. Hon har bjudit in Sara Öhrvall och Henrik Berggren, som verkar inom ett område där näringsliv och kultur lever i ett ständigt växelspel och är beroende av kulturanalys, samt Emma Stenström och Britt-Inger Johansson befinner sig på andra sidan staketet – vid universitetet. Sara Öhrvall, chef, Bonnier R&D Sara Öhrvall är chef för Bonniers forsknings- och utvecklingsavdelning. Avdelningen bildades för att identifiera marknadsmöjligheter för innovation och att initiera affärsutveckling. Bonnierförlagens affärsvision omfattar uppdraget ”att ständigt återupptäcka förläggarkonsten”, en uppgift som idag är viktigare än någonsin för Sara Öhrvalls verksamhet. Hon berättar om varifrån hon hämtar sin inspiration och information samt vilka som är hennes viktigaste kanaler för kunskapsinhämtande. Henrik Berggren, CEO, Readmill Henrik Berggren driver det nystartade företaget Readmill, med bas i Berlin. Han startade företaget utifrån, som han uppfattade det, en brist på e-bokmarknaden. Det fanns ett behov av en plattform som Readmill: ”Om boken är digital, varför inte göra läsarupplevelsen delbar?” Läsning, menar Henrik Berggren, skall vara en öppen och social aktivitet. I sitt föredrag berättar han om visioner och framtidstro. Men också om hur man gör idéer till verklighet. Emma Stenström, docent i företagsekonomi och biträdande rektor, Handelshögskolan i Stockholm samt gästprofessor, Konstfack Enligt Emma Stenström har det funnits ett förakt inom näringslivet för humanistisk forskning: ”Många gånger tror man att allt kan lösas med teknisk och ekonomisk kompetens. Att humanistisk forskning inte har förmåga till tolkning.” På senare tid har dock saker börjat förändras: ”Vi ser en tendens till att företag i högre grad införlivar ett kulturellt tänkande och ökad kunskap i humaniora”, menar hon. Om tendensen och dess förespråkare berättar hon och ger exempel från forskning om konstnärliga och kulturella initiativ i företag och inom utbildningsområdet. Britt-Inger Johansson, professor i konstvetenskap, Uppsala universitet Det finns många exempel på hur de som producerar kultur bidrar till att skapa ett bättre samhälle genom att hålla en kritisk diskussion kring värdegrund och attityder levande. Att förlita sig enbart på tekniska och medicinska innovationer räcker inte. Britt-Inger Johansson har lanserat och utvecklat ett kandidatprogram i Kulturentreprenörskap. Hon betonar vikten av att studenter inom humaniora och samhällsvetenskap får grundläggande kunskaper om villkoren som råder för kulturföretagande, för att få förutsättningar att både kunna driva egna företag och att kunna stödja andra. 13.45 Kaffepaus 14.15–15.30 Vad kan man lära och hur ser framtiden ut? Katarina Graffman, vd Inculture, avslutar dagen med en hemlig panel bestående av fyra intressanta röster. Trådar från dagens talare tas upp och ämnen sammanfattas. Välkommen !