När visionen om Indien som stormakt bröt samman

För tio år sedan kunde man – snart sagt över hela jorden – konstatera att Indien var på väg att bli en global stormakt. Sedan gick det som det gick. I dag är bilden av världens största demokrati inte lika positiv vare sig i eller utanför Indien. Per Ståhlberg har undersökt vad det var som hände.

-  Då var Indien nytt, och mycket inte bara i svensk utan också internationell press handlade om Indien som en av framtidens nya stormakter. I dag har de framtidsvisionerna utmanats och till och med drabbats av en backlash, berättar Per Ståhlberg som genom en rad antropologiska studier i Indien och en rad analyser av populärkulturella fenomen analyserat visionerna om framtidens Indien.

Hans projekt Indien som global stormakt: en antropologisk studie av framtidsvisioner, finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och har nu slutrapporterats. Det har varit svårt att bedriva forskning på ett så rörligt mål, säger Per Ståhlberg, och berättar att tanken från början inte var att visionerna av vad Indien var skulle förändras så snabbt.

Men det är alltså vad som hänt. Ett av hans mer tydliga exempel gäller mobiltelefoni och mobiltelefonen som runt 2005 blev en symbol för det framgångsrika Indien och den ljusa framtid som landet bedömdes gå till mötes. Flera gånger i månaden kom det rapporter om hur många nya abonnemang som sålts, och hur många nya telefoner som sålts. Symboliken var tydlig: Indien var uppenbarligen en marknad som tycktes outsinlig. I dag har den bilden förändrats. Rapporterna om den ökade tillväxten har förstås upphört i samband med att den indiska marknaden mättats och internt har mobiltelefonen i stället fått stå till svars för landets misslyckanden.

-  Många fråga sig varför ett land som hade så lysande framtidsutsikter inte lyckats bättre. Varför finns det fler mobiler än det finns toaletter, är en sådan fråga som den allt starkare medelklassen frågar sig, säger Per Ståhlberg.

Därtill drabbades mobiltelefon marknaden av en rad korruptionshärvor. Det visade sig att det såldes licenser till högst betalande, och för den växande medelklassen blev det ytterligare ett bevis på att världens största demokrat inte helt fungerade som den skulle. Mobiltelefonen blev i samma veva därtill symbol för de havererade visionerna om framtiden.

Visionerna om Indien har brutit samman av flera anledningar menar Per Ståhlberg. Det handlar dels om ett tryck underifrån, där många av de som ännu inte lyckats nå medelklassen trycker på och tycker att det inte händer tillräckligt mycket tillräckligt snabbt. Varför, frågar man sig, finns klyftorna inte bara kvar, utan de tycks till och med ha växt. Men trycket kommer också från den allt starkare medelklassen som snarare kan klassas som ett slags höjda förväntningars missnöje. Medelklassen frågar sig med rätta varför inte korruptionen åtgärdas, och varför många förändringar tycks ta sådan tid. Dessutom finns det faktiskt bland vissa grupper inom medelklassen ett missnöje just med demokratin. När medelklassen sneglar på Kina som långsamt håller på att segla om Indien ser man en mer effektiv stat som slipper brottas med den administration och organisation som demokratiska beslut kräver, och det retar många.

-  Jag har idag också tittat på stadsbyggnad och där blir de här motsättningarna tydliga, säger Per Sthålberg.

Resultaten kommer att  sammanfattas i en bok med den preliminära titeln Indien Futures. Per Ståhlberg går att få tag på per.stahlberg@rj.se och man kan läsa hela hans slutredovisning här .