EWK:s teckningar räddas åt eftervärlden

Tusentals teckningar av Evert Karlsson, EWK, görs nu tillgängliga för allmänhet och forskare med hjälp av ett omfattande arkivarbete. Arkivet öppnar för ny forskning om den politiska satirikern.

Tecknaren Ewert Karlsson, EWK, var sin tids störste. Han publicerade sig i Aftonbladet, Le Monde, New York Times med flera publikationer och vann i stort sett alla internationella priser en satirtecknare kunde vinna. Hans teckningar om Vietnamkriget, kampen för jämställdhet, miljö- och hungerkatastrofer är alla samtidskommentarer.

- Han var den perfekta journalisten. Han teckningar kunde publiceras i helsidor intill ledarplats i Aftonbladet, säger Carina Milde som är intendent på EWK-museet i Arbetets museum i Norrköping.

- Han hade en enastående förmåga att reducera. Han kunde fånga ett komplicerat skede i några penndrag. Där saknade han motstycke, säger Carina Milde.

Tusentals originalteckningar

EWK han göra tusentals teckningar och många fanns kvar i hemmet efter hans död 2004. För några år sedan deponerades dessa drygt 2 000 originalteckningarna från 1948–1995 hos Arbetets museum och blev basen i nya EWK-museet. Men detaljer om när de gjorts och var de publicerats saknades – värdefull information eftersom de kommenterar sin samtid.

Med stöd från Riksbankens Jubileumsfond har teckningarna nu gjorts tillgängliga. Vetenskapsjournalisten Andreas Nilsson, knuten till EWK-museet, har plöjt decennier av Aftonbladet, Land och andra publikationer på Kungl. biblioteket för att hitta de sammanhang i vilka EWK publicerade sina bilder.

– Vissa teckningar visade sig ändå svåra att spåra. Det födde idén till utställningen ”Okänd teckning söker”, där vi ställde ut ett 50-tal bilder på museet som vi visste väldigt lite om. Det gav många användbara förslag från besökarna.

– Arbetet är forskningsförberedande. Vi vill koppla ihop EWK-samlingen med forskarvärlden kring samtida tecknad bild och satir. Vi tror att det finns mängder med intressanta ingångar inom olika ämnesområden där bilderna kan bidra med värdefull information inom allt från historia till konstvetenskap. Det unika materialet ger en inblick till attityder och maktrelationer under flera decennier, säger Andreas Nilsson.

Till hösten planeras ett forskarseminarium för att sprida kunskap om databasen och bygga nätverk mellan forskare inom området.

Läs mer på www.rj.se om projektet och se även bilder där.