Nätverkande centralt för Linnélärljunge

Nätverksbyggande var framgångsfaktor när Linnélärljungen Carl Peter Thungren byggde sin karriär och sina biologiska samlingar.

I forskningsprojektet Carl Peter Thunberg, Europa och Japan har litteraturvetaren Marie-Christine Skuncke studerat Carl Peter Thunberg och hans resor till Kapkolonin, Java och framför allt Japan under slutet av 1700-talet. Projektet har emanerat i monografin Carl Peter Thunberg, Botanist and Physician: Career-Building across the Oceans in the Eighteenth Century (Uppsala: Swedish Collegium for Advanced Study, 2014).

Första anhalten på Thunbergs resa var den holländska Kapkolonin i nuvarande Sydafrika. Fyra år senare anlände han efter att ha tillbringat en tid i Batavia på Java slutligen till Japan. Landet var vid denna tid var stängt för européer, med undantag för Nederländska Ostindiska kompaniet. Thunberg som färdades som skeppsläkare hos kompaniet fick på så vis tillträde till Japan där han inledningsvis fann sig hänvisad till en 200 meter lång konstgjord ö – Deshima – den holländska handelsstationen i Nagasakibukten.

Thunbergs uppdrag i Japan var att samla in och skicka levande träd, buskar och frön till mäktiga herrar i Amsterdam. Det verkade vara något av ett omöjligt uppdrag där han satt instängd på ön Deshima. Lösningen fanns i nätverkande.

Marie-Christine Skuncke berättar att hon som 1700-talsforskare kommit att fascineras av Carl Peter Thunberg och hur han efter sina resor kom att bygga upp en blixtsnabb akademisk karriär i Sverige och Uppsala. Hon har studerat vardagliga vetenskapliga praktiker och hur Thunberg med hjälp av ett medvetet byggande av nätverk, präglat av gåvor och gengåvor, lyckades samla in ett omfattande botaniskt material.

Genom sitt närverksarbete fick Thunberg så småningom tillstånd att samla växter omkring Nagasaki. Dessutom följde han med på den årliga holländska ambassaden till kejserliga hovet i Edo, idag Tokyo, där han etablerade ett system av utbyten med japanska hovläkare. Han studerade den japanska växtvärlden, lärde sig om japansk historia och landets seder och bruk.

Carl Peter Thunbergs resa till Japan och de skrifter han publicerade gjorde avtryck i samtiden och han fick en lysande akademisk karriär, men även i Japan har hans gärning gjort avtryck. Femtiotalet år efter Thunbergs besök, år 1829, publiceras en japansk flora – Taisei Honzō Meiso – som är en fri bearbetning av hans verk Flora Japonica från 1784 och även idag väcker hans arbete intresse i Japan.

Läs mer om projektet på här. Eller läs hela slutredovisningen här.