Skip to main content

Pro Lingua sprider svensk forskning

Pressmeddelande   •   Sep 25, 2008 15:58 CEST

Under högtidliga former delade Språkrådets föreståndare Olle Josephson för andra året i rad ut Pro Lingua, ett översättningspris på upp till en kvarts miljon kronor, till två svenska forskare. Priset delades ut på Bok- och biblioteksmässan, och de lyckliga pristagarna var konstvetaren Hans Hayden och filosofen Mats Rosengren.

Sedan flera år tillbaka har språket som svenska forskare skriver på diskuterats. Engelska eller svenska har varit den stora frågan. För att sprida svensk forskning utomlands behöver man skriva på engelska, eller andra större språk. Samtidigt behövs svenskan, om man verkligen vill uttrycka sig exakt och koncist. Modersmålet, i vårt fall svenska, är många gånger ett av humanisters och samhällsvetares främsta verktyg.

För många forskare är detta ett moment 22. Men med Pro Lingua försöker Riksbankens Jubileumsfond och STINT i någon mån lösa den gordiska knuten. I stället för antingen eller vill vi ha både och! Det vill säga utmärkt svensk forskning som skrivits på svenska och sedan översatts till ett större språk. Därför har priset Pro Lingua inrättats.

- Jag är spontant väldigt överraskad och glad, säger professorn i konstvetenskap Hans Hayden, som är en av pristagarna. Det är väldigt viktigt att på det här sättet kunna verka på en internationell arena. Samtidigt är det angeläget att kunna skriva på svenska. Språket är vårt laboratorium, säger Hans Hayden.

Filosofen Mats Rosengren håller med:

- Det är skönt att kunna fortsätta skriva på svenska. Och det är också viktigt att vi humanister verkligen får denna möjlighet. Ingen vinner på att vi tvingas skriva på dålig engelska, i stället för på de språk som vi verkligen behärskar och som kanske lämpar sig bättre för de tankar vi vill förmedla, säger Mats Rosengren.

Hans Hayden är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och har i det belönade verket studerat den moderna konstens historia. Han försöker svara på när, var och hur berättelsen om modernismen blev liktydig med berättelsen om den moderna konsten. Därmed handlar det om vad det är som gör den moderna konsten modern.

Mats Rosengren är docent i filosofi och verksam vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborg, och vid Södertörns högskola. Han har skrivit boken Doxologi - en essä om kunskap, där han skisserar ett nytt slags kunskapslära, en doxologi. I stället för att se en motsättning mellan vad vi tror oss veta om världen och om oss själva och hur det egentligen ligger till menar han att all kunskap i grund och botten är doxisk. Det betyder att praktik och teori sammansmälter.

- Jag vill försöka lämna uppdelning mellan teoretisk och praktisk kunskap, säger han, och förklarar att han menar att det alltså inte finns någon egentilig skillnad mellan att veta att och att veta hur.

Juryns motivering för priserna lyder:

Mats Rosengrens Doxologi - en essä om kunskap

I en elegant och lättillgänglig framställningsstil leder Rosengrens text sin läsare till delaktighet i skapandeprocessen av en ny och breddad kunskapsdefinition. Doxologin är en lära om historiskt och socialt situerad, föränderlig och intresserad kunskap, relativ men ändå kontrollerbar. Rosengren för fram den klassiska retorikens topoi, som ett verktyg för inventering och kartläggande av en doxa, den kunskap en grupp eller tankekollektiv har vid en viss tidpunkt eller i ett visst sammanhang. Under framställningens gång presenteras och analyseras på ett föredömligt gripbart och rättframt sätt textens inspirationskällor, tankegångar hos en serie äldre och samtida filosofer och andra tankens teoretiker hämtade ur tysk, engelsk och fransk tradition. Det är en generös och optimistisk text som vill se humanvetenskapernas styrka i förmågan att omfamna ett kunskapsbegrepp som genom att fokusera praktiker kan fånga och förklara det mångdimensionella i den mänskliga tillvaron.

Hans Haydens Modernismen som institution

Idérikedom, skärpa och klarhet präglar Hans Haydens tankeväckande undersökning av hur modernismen erövrade tolkningsföreträde inom bildkonsten efter andra världskriget. Med utgångspunkt i den paradoxala föreställningen om modernismen som »det nyas tradition» kombinerar Hayden i sitt verk klargörande begreppsanalys med fängslande historieskrivning och inträngande metahistorisk reflexion. Nyanserade och pedagogiska bildanalyser synliggör den i modernismens egen historieskrivning marginaliserade akademiska konsten som i lika mån modern, om än vid sidan av modernismens paradigm. Som kunskapskritik utgör denna viktiga bok en ögonöppnare för alla humanvetare. Som sammantagen forskningsinsats förenar den humanioras allra bästa traditioner och förtjänar en internationell publik.

Pristagarnas cv:

Mats Rosengren disputerade i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet 1998 och utsågs till docent i kontinentala idéströmningar vid samma universitet 2005. Under åren 2000 - 2005 var han som forskare till minne av Torgny Segerstedt inom Pro Futura-programmet, knuten till SCAS, Uppsala Universitet, och till Centre Louis Gernet, EHESS i Paris. Han är ordförande i Svenska Ernst Cassirer-sällskapet (www.glanta.org/cassirer), som han också var med och grundade 2003 tillsammans med fil dr Maria Johansen och professor Ola Sigurdson. Under åren 1993-2004 var han medlem av tidskriften Res Publicas redaktion. Sedan 2004 sitter han i redaktionskommittén för tidskriften Glänta. Tillsammans med Maria Johansen och Ola Sigurdson är han ansvarig för skriftserien Logos/Pathos som ges ut av Glänta Produktion. Han har under flera år arbetat som översättare, främst av fransk filosofi, samt som redaktör och skribent. För närvarande arbetar han med konstnärlig forskning vid Konstnärliga Fakulteten, Göteborgs Universitet, samt som forskare i filosofi vid Södertörns Högskola.

Hans Hayden föddes 1965 i Gävle. Han arbetade som konstkritiker bl.a. i Upsala Nya Tidning under ett par år, samtidigt skrev han på sin avhandlingen Gregor Paulsson och den konsthistoriska tolkningens problem (Symposion 1997). Direkt efter disputationen kom han att ingå i det av HSFR finansierade projektet "Avantgardets dilemma" tillsammans med Anders Åman och Lars Hjelmstedt. 1992 blev han forskarassisten vid Konstvetenskapliga institutionen i Uppsala, en tjänst som finansierades av Vetenskapsrådet. Inom denna tjänst fick han tid att formulera om och skriva klart sin text inom projektet, vilket resulterade i boken Modernismen som institution (Symposion). Där försökte han förena sina huvudsakliga intresseområden i en och samma text: konstvetenskapens historiografi, bildtolkningens teori och historia samt den moderna eras bildkonst och visuella kultur. Hayden har sedan 2006 varit verksam som lektor vid Konstvetenskapliga institutionen i Stockholm och blev där befordrad till professor 2007.

För mer information kontakta:

Maria Wikse, Riksbanksens Jubileumsfond, 08-50626410 eller Mattias Löwhagen, STINT, 08-671 19 92.