Lyft för arbetsmiljön med ​samordnad vårdplanering

Jakobsbergsgeriatriken i Stockholm arbetar med vårdplaneringssamordning för en mer sammanhållen utskrivningsprocess. Efter att ha fått resurser från Arbetsmiljölyftet till att driva ett projekt under 2014, har projektet nu kunnat permanentas. Idag finns det utskrivningssamordnare på alla verksamhetens avdelningar. Effekterna är goda för personal, patienter och närstående.

– Vi har skapat en särskild funktion, utskrivningssamordnare, som håller ihop allting kring patienten så att vi har all information och kunskap och kan kartlägga behoven av vård och omsorg före och efter hemkomsten, säger omvårdnadschef Maria Rothlin. 

Eftersom vårdtiderna på en geriatrisk avdelning är ganska korta, i snitt sju dygn, behöver man börja förbereda för utskrivningen redan när patienten kommer till oss. 
– Vi samordnar vårdbehoven och har kontakten med närstående, primärvården och kommunens biståndshandläggare när det behövs, säger Maria Rothlin. 

Under 2014-2017 har Stockholms läns landsting satsat 150 miljoner kronor i projektet Arbetsmiljölyftet, för att möjliggöra särskilda arbetsmiljösatsningar och ett förstärkt arbetsmiljöarbete inom hälso- och sjukvård inför och under genomförandet av Framtidsplanen för hälso- och sjukvård. Stockholms läns sjukvårdsområde har beviljats medel för 23 projekt inom Arbetsmiljölyftet, varav Jakobsbergsgeriatriken är ett. 

Efter att ha börjat 2014, med en ensam utskrivningssamordnare, har nu fem (snart sex) sjuksköterskor uppdraget på heltid. Det finns andra verksamheter i länet som jobbar på liknande sätt, till exempel Danderydsgeriatriken, men samordnarfunktionerna kan se olika ut.

Maria Gelinder är sjuksköterska och en av utskrivningssamordnarna på Jakobsbergsgeriatriken. Hon ser stora fördelar med dagens arbetssätt. Tidigare hade alla sjuksköterskor ett gemensamt ansvar för vårdplaneringsfrågorna och det var svårt att få en samlad bild av enskilda patienter. Det blev stressigt för många att hantera administrativa frågor och patientnära vård samtidigt. Med den samordnade planeringen får de överblick utan att det blir personberoende vilket frigör tid för annan personal att ägna åt patienterna. 

– Anhöriga är tacksamma för att de får samlad hjälp kring patienten och vi får en kontinuitet i samarbetet med kommunens biståndshandläggare. Idag undrar jag ofta hur vi klarade oss utan utskrivningssamordnare, säger Maria Rothlin. 

Hon betonar att det ligger så mycket mer i att ge bra vård än det som finns i skrivna riktlinjer och instruktioner:
– Det är relationerna och samarbetet som är kittet. Man kan säga att vi bygger broar mellan landsting och kommuner där det förut var ganska så strömt. Förutsättningarna har blivit så mycket bättre nu med den samordnade planeringen.

Medarbetardriven verksamhetsutveckling

Maria Rothlin och Maria Gelinder är överens om att det har varit en omfattande förändringsprocess och att den största framgångsfaktorn är att den har vuxit fram naturligt hos medarbetarna själva. De har testat och utvecklat formerna vartefter och de har haft en nära samverkan med ledningen samt gör kontinuerliga avstämningar och uppföljningar.
– Det har funnits ett starkt engagemang hos personalen. Utan det hade vi inte kommit så här långt, säger Maria Rothlin. 

Hon berättar att man även skaffat sig lärdomar efter vägen. Till exempel om lokalernas utformning. Utskrivningssamordnaren ska vara spindeln i nätet men i ett skede upptäckte de att personalen i arbetsgruppen var placerade i rummet utan att se varandra under teamronden och att samordnaren satt vid sidan av den övriga gruppen. 
–Då är det svårt att ha en dialog. Det var en enkel sak att ändra på när vi väl blev medvetna om det.

Läs mer: 
Om geriatrik 

Om Arbetsmiljölyftet