Stärkt inre motståndskraft kan hjälpa asylsökande

Flyktingströmmarna innebär stora påfrestningar både för den enskilde och för samhället och inte minst för vården. Att stärka de asylsökandes förmåga att hantera sin situation är viktigt.

Att fly från sitt land och försöka anpassa sig till nya förhållanden ställer stora krav på resiliens, motståndskraft och förmåga till återhämtning, hos den som gör det.

I ett tvådagarsseminarium nyligen, arrangerat av Transkulturellt centrum, diskuterades hur vården och andra delar av samhället kan bidra till att stärka asylsökandes resiliens. Ett hundratal medverkande från landsting, kommuner och privata vårdgivare från hela landet var med.

Vi har alla en inneboende förmåga att hantera svåra situationer men vi hanterar ofta saker på olika sätt.

Att känna mening i det man gör, att ha en fast förankring och familj omkring sig underlättar för de flesta. En del söker kraft i religion. Men en lång och utdragen asylprocess med osäkra besked kan ofta innebära en svårare påfrestning än själva flykten.

– Det handlar inte bara om vårdens insatser utan även att det som görs i skolan, på arbetsförmedlingen och socialkontoret spelar roll för hälsan och förmågan att gå vidare. Och det fordras ökad samverkan, säger Maria Sundvall, psykiater på Transkulturellt centrum och arrangör av seminariet.

En av föreläsarna, psykiatern Cornelis Laban från Beilen i Holland, redogjorde för forskning på området. Enligt honom finns det mycket man kan göra för att stärka motståndskraften, men också mycket att tänka på för att undvika en negativ utveckling.

– Att inte ha fast uppehållstillstånd och att få vänta länge på besked om man får stanna innebär en ökad risk för psykisk sjukdom, framhöll han och han menade att en ordnad tillvaro med sociala kontakter för många var betydligt viktigare än möjligheter att prata ut och bearbeta svåra tidigare händelser.