​Världscancerdagen 4 februari - många har kvarstående problem efter cancerbehandling

Idag överlever 65 procent av alla som får cancer i tio år eller mer och man uppskattar att omkring en halv miljon människor i Sverige därför lever med, eller efter, en cancersjukdom. Men sjukdomen och behandlingarna kan ge problem som påverkar livskvaliteten även långt efter avslutad behandling. Ett värdefullt verktyg för ökad livskvalitet är cancerrehabilitering.

— Cancerdiagnosen vänder ofta upp och ned på livet inte bara för den som drabbas utan även för familj och närstående, säger Maria Hellbom, verksamhetschef för Centrum för cancerrehabilitering i Stockholm.

Cancerdiagnosen blir en omställning, vardagen påverkas av själva sjukdomen och behandlingarna. Idag börjar man dock bli mer uppmärksam på att sjukdomen och behandlingarna kan ge problem som påverkar livskvaliteten även långt efter avslutad behandling. I samband med Nätverket mot cancers arrangemang Världscancerdagen den 4 februari vill därför Maria Hellbom lyfta fram den grupp som lever med sena effekter och följdsjukdomar efter cancer.

Träffar patienter med mångåriga problem
Centrum för Cancerrehabilitering började sin verksamhet 2016 och har sina lokaler på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Centrumbildningen har i uppdrag att utarbeta en modell för strukturerad cancerrehabilitering och den finns med i Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotlands cancerplan.

— De patienter vi möter har ofta flera olika fysiska och psykologiska problem samtidigt. De har ibland levt med dessa i flera år efter att behandlingen avslutats. Vi har träffat patienter här som har haft problem så länge som tjugo år eller mer. Cancern är borta, men spåren finns kvar och livet påverkas mycket. Och vi kan hjälpa de här patienterna, säger Maria Hellbom.

Centrum för cancerrehabilitering är en enhet inom Stockholms Läns Sjukvårdsområde, SLSO, som även har i uppgift att driva landstingsägd psykiatri, primärvård, geriatrik, avancerad sjukvård i hemmet, närakuter, somatisk specialistvård samt habilitering och hjälpmedel.

— Patienter som har eller har behandlats för cancer finns inom alla dessa verksamheter i SLSO, säger Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef inom SLSO och ansvarig för Värdelyftet - ett systematiskt, verksamhetsdrivet utvecklingsarbete inom SLSO.

Redan tidigare har SLSO tillsammans med Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland arbetat med att snabba på förloppet för tidig upptäckt och diagnos av cancer. Inom Värdelyftet och andra samverkansprojekt kommer SLSO under 2018 att intensifiera arbetet med att fånga upp patienter med kvarstående problem och följdsjukdomar efter cancer.

— Vi ska se till att de får sina behov av vård och rehabilitering tillgodosedda, till exempel vid Centrum för cancerrehabilitering, säger Eva Pilsäter Faxner.

Kartläggning inleder vårdmötet
Enligt Maria Hellbom vet man att dessa patienter ofta har komplexa behov. Vid Centrum för cancerrehabilitering inleder man därför med en bred kartläggning av hur hela livssituationen ser ut.

— Om det behövs har vårt multiprofessionella team möjligheter till fördjupad bedömning. Därefter planerar vi rehabiliteringsåtgärder hos oss och i nätverkssjukvård tillsammans med patienten, säger Maria Hellbom.

Centrum för cancerrehabilitering har särskilda team för patienter som har fått behandling för cancer i bäckenregionen och en uppföljningsmottagning för personer som behandlats för cancer i barndomen.

— Den dag man avslutar sin behandling börjar resan tillbaka till vardagslivet. Då finns vi på Centrum för cancerrehabilitering där för patienterna, avslutar hon.

Maria Hellbom kommer att finnas på plats under kommer att finnas på plats vid Nätverket mot cancers arrangemang Världscancerdagen den 4 februari som äger rum i centrala Stockholm. 

Kontakt:

Maria Hellbom,

Centrum för cancerrehabilitering,

08 – 123 401 12

maria.hellbom@sll.se