Skip to main content

5 plus och 5 minus om grundskolan i Stockholm

Pressmeddelande   •  Sep 12, 2003 12:00 CEST

Stockholms stads grundskoleinspektörer har under läsåret 2002/03 besökt 49 kommunala och 26 fristående grundskolor av de totalt 223 som finns i kommunen. Nu är det dags för dem att lägga fram sin rapport.

5 plus om grundskolan i Stockholm
- Skolorna lyckas relativt väl att få eleverna att nå målen i samtliga ämnen.

- För No-ämnena kan projekt som "Naturvetenskap och Teknik för Alla" ha en spridningseffekt på de skolor där lärare deltagit i kurserna och där det sedan har blivit en tydligare fokusering på, och en bättre diskussion om, No-ämnenas innehåll, uppläggning samt mål- och kriterieformuleringar.

- Skolorna har utvecklat olika strategier för att möta de förändrade villkor som en förändrad elevsammansättning kan skapa. Flera skolor med en hög andel elever med invandrarbakgrund har utvecklat arbetssätt och metoder för att möta denna elevgrupp utifrån deras specifika behov.

- Flera av de besökta skolorna är relativt långt komna i arbetet med individuella studieplaner för eleverna. Här ges eleverna möjligheter att i samtal med sin lärare/mentor och ibland tillsammans med föräldrar fundera kring sitt skolarbete och vad som behöver förstärkas eller förbättras och hur det ska gå till.

- Många grundskolor har på senare år ägnat mycket tid och kraft åt att arbeta fram lokala styrdokument för värdegrundsarbetet. Där detta arbete är väl förankrat fungerar den dagliga verksamheten på ett mycket bra sätt, inte minst vad gäller kunskapsförmedlingen, men också lärandet bland eleverna.

5 minus om grundskolan i Stockholm
- Stockholms skolor gör fortfarande i mycket liten grad kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningen. Det råder fortfarande en förvirring vad gäller årsredovisningar till stadsdelen, stadens kvalitetssystem och statens krav på kvalitetsredovisningar.

- Det finns gott om utvärderingar och resultat i skolorna men de används inte för att analysera, utveckla och sätta nya mål.

- Matematik, svenska och engelska utgör de ämnen som är behörighetsgivande för att börja studera på ett nationellt program och detta märks tydligt på många skolor med elever i de senare åren. En stor del av skolornas resurser används för att stärka dessa ämnen på bekostnad av andra ämnen och det finns en risk för att en så kallad "treämnesskola" skapas.

- Stockholms skolplan har haft begränsat genomslag ute i skolorna.

- Elevernas kunskap och kännedom om mål och kriterier brister ute på de flesta skolor liksom elevernas förståelse för betygskriteriernas kvalitetsskillnader. Flera skolor saknar mål och kriterier för skolår 8, vilket kan innebära att eleverna inte har möjlighet att få betyget Mycket väl godkänd. Eleverna anser också att lärare medvetet är återhållsamma med de högre betygen i skolår 8.

- Eleverna ges sällan möjlighet att utvärdera det egna lärandet. Eftersom elevernas kännedom om målen är dålig, fokuseras ofta deras utvärdering på vad de har gjort istället för på vilka mål man nått.

Fem förslag från inspektörerna
- Det bör finnas tydliga riktlinjer och skrivningar i skolplanen om vilka prioriteringar som bör göras. Dessa bör sedan följas upp i skolornas arbetsplaner. Tydliga krav och riktlinjer behövs om vilka resultatredovisningar och analyser skolorna ska göra.

- Rektorer och skolledningar bör stöttas i att prioritera arbete med styrdokumenten och uppdraget. Kompetensutveckling och mer allmänna utvecklingsinsatser kring styrdokumenten och mål- och resultatstyrning bör initieras från staden och stadsdelarna.

- Samverkan är ett uppdrag, inte ett frivilligt åtagande. En ökad samverkan bör uppmuntras och möjliggöras.

- Skolor och lärare måste i mycket högre grad involvera eleverna i arbetet med bedömningar och betyg. Skolledningar, stadsdelar och staden måste efterfråga resultat rörande elevers delaktighet.

- Lärarens pedagogiska ledarskap måste utvecklas.

Utbildningsförvaltningen www.stockholm.se/utbildningsforvaltningen

Utbildningsförvaltningen, Monica A:son Gustavsson, 508 33 992