Skip to main content

Stockholmsproven visar på stora skillnader mellan olika skolor

Pressmeddelande   •  Aug 20, 2003 13:19 CEST

- Det krävs ett nytänkande i skolpolitiken om vi ska komma tillrätta med de orättvisa förutsättningarna mellan olika skolor och elever. De enorma skillnader i resultat som årets Stockholmsprov uppvisar är inte acceptabla.

Det säger Stockholms skolborgarråd Erik Nilsson (s) med anledning av att resultaten för Stockholmsproven 2003 offentliggörs senare i dag. Prov i svenska och matematik har genomförts i årskurs 3 och årskurs 7. Prov i engelska har genomförts i årskurs 7.

Proven, som genomförs i svenska och matematik i årskurserna 3 och 7 och engelska i årskurs 7, visar på goda resultat generellt med en liten förbättring jämfört med förra årets Stockholmsprov. Men det som är alarmerande är de stora skillnaderna mellan olika skolor och stadsdelar. I exempelvis matematik åk 7 är andelen som nått kravnivån i Rinkeby cirka 37 % mot cirka. 87 % i Bromma-Västerled.

- Det här visar tydligt att en större del av skolans resurser måste riktas till de elever som riskerar att inte nå målen. I den nya majoritetens budget för 2004 avsätts sammanlagt ca. 100 mkr som fördelas efter behov och som skall riktas till insatser just till de elever som riskerar att inte nå grundskolans mål. Dessutom genomför vi medvetna satsningar på tvåspråkiga barns språkutveckling och vi bygger upp ett antal skolor med hög kvalitet och hög status i ekonomiskt fattiga områden. Om vi ska skapa en rättvis skola måste vi först jämna ut förutsättningarna mellan olika barn, säger Erik Nilsson (s).

- Generellt kan man säga att resultaten i årets Stockholmsprov är ganska goda. Men det finns flera viktiga områden för förbättring. Dels måste vi utveckla matematikundervisningen så att eleverna kan förstå den mer abstrakta matematiken i de äldre årskurserna. Matematiken måste utvecklas från räkning till matematiskt tänkande, säger Erik Nilsson, skolborgarråd (s).

- Det är också uppenbart att vi måste ge bättre stöd till de elever som inte har svenska som modersmål, t.ex. genom tvåspråkig matematikundervisning. Många misslyckas p.g.a. att de saknar de språkliga begreppen, inte för att de saknar matematisk förmåga. Likaså måste de goda resultaten i läsning följas av en förbättring i elevernas förmåga att själva skriva.

Några slutsatser av Stockholmsproven 2003:

- Provet i matematik visar att 91% av de deltagande eleverna i åk 3 har uppnått kravnivån. Motsvarande siffra i åk 7 är 75%. Resultaten är något bättre än vid motsvarande prov år 2002.
- Provet i svenska visar att 78 % av de deltagande eleverna i åk 3 har nått kravnivån. Motsvarande siffra i åk 7 är 76%. Resultaten är inte helt jämförbara med år 2002 då utformningen av bedömningsmallarna förändrats något. Med detta förbehåll kan konstateras en marginell försämring i åk 3 (2 %) och oförändrat resultat i åk 7.
- Inom svenskprovet finns dock stora skillnader mellan läs- och skrivdelarna. I läsning nådde 88 % av tredjeårseleverna kravnivån att jämföra med 77 % i skrivdelen av provet. Av sjundeårseleverna nådde 91 % av eleverna kravnivåerna i läsning mot endast 74 % i skrivdelen av provet.
- Provet i engelska visar att 89 % av eleverna i åk 7 nått den sammanvägda kravnivån. Även där är det fler som har klarat läsmomentet (91%) än som klarat skrivmomentet (84%).
- Skillnaderna mellan olika skolor och stadsdelar är stora. I t.ex. matematik åk 7 är andelen som nått kravnivån i Rinkeby ca 37 % mot ca. 87 % i Bromma-Västerled.