Skip to main content

Avknoppningsföretag och forskarentreprenörer – en Hausse? Del 2.

Blogginlägg   •   Nov 09, 2011 09:18 CET

I ett tidigare blogginlägg har jag beskrivit hur svenska beslutsfattares vurm för amerikanska inkubations- och kommersialiseringsmiljöer såsom Stanford, MIT och John Hopkins i stor utsträckning bygger på missförstånd och brist på reliabel data om hur många företag som genereras i dessa miljöer, vad som avgör om de överlever eller växer, och vilken typ av inkubationsmiljö som är mest effektiv. Nu finns det dock forskning om detta.

Den ”organiska framväxten” av avknoppningsföretag har studerats intensivt av prof. Steven Klepper som är årets vinnare av entreprenörskapsforskningens motsvarighet till Nobelpriset – Global Entrepreneurship Award – som finansieras av Tillväxtverket och den svenska Entreprenören Rune Andersson. Han har byggt ekonomiska modeller som pekar ut följande faktorer som specifikt viktiga för uppkomsten av framgångsrika avknoppningsföretag:

- Välfinansierade universitet med stor grundforskning

- Generellt hög utbildningsnivå i regionen

- Intensiv konkurrens bland företag av olika storleksklasser

- Existensen av stora ”värdföretag” som kan fungera som ”ankare” för nya avknoppningsföretag

Klepper pekar också ut företagsavknoppningarna som de riktigt viktiga värdeskaparna, långt viktigare än universitetsavknoppningarna. Hur ser det då ut i Sverige?

Tillsammans med en forskare i USA och en professor i Storbritannien bestämde jag mig förra året att undersöka hur det ser ut i Sverige. Resultaten utkom nyligen i tidskriften Research Policy. Där använde vi publika databaser för att undersökta samtliga avknoppningsföretag från svenska lärosäten, och samtliga företag som startas av folk med samma utbildning, men som har knoppats av från privata företag under perioden 1994-2001. Med andra ord undersökte vi företagande hos universitetsutbildade och universitetsanställda människor, och jämför dem med personer som har motsvarande utbildning, men som varit anställda i det privata näringslivet innan de beslutade sig för att starta eget. Förutom att räkna antalet startade företag följde vi dem över tiden för att besvara frågorna: Anställer de? Ökar omsättningen? Och är de fortfarande vid liv efter några år?

Vår studie visar att de akademiska avknoppningarna i Sverige är försvinnande få, och att de presterar sämre än avknoppningar från privata företag. I datasetet fann vi 528 universitetsavknoppningar, och 8 663 avknoppningar från företag. Det innebär att 6 procent knoppades av från akademin, och 94 procent från det privata näringslivet. Företagsavknoppningarna preseterar generellt mycket bättre. Branscherfarenhet är en mycket viktig variabel, och vi fann att trots att universitetsavknoppningar oftare lades ned och växte långsammare så kunde deras handikapp uppvägas om det i företagets ledningsgrupp också fanns personer med gedigen branscherfarenhet.

Så är du akademiker och har en bra ide till vill kommersialisera – se till att hitta en person med industriell bakgrund som du litar på och starta företaget med denna! Sitter du i en universitetsledning så tänk på att det inte räcker med att uppmuntra forskarna att kommersialisera, snarare bör du försöka bjuda in näringslivspersoner till forskningsverksamheten för att komma med förslag på hur marknaden verkligen ser ut för olika typer av produkter.

Karl Wennberg Docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan, forskare vid Ratio. Frågor om denna blogg eller de fakta som rapporteras kan ställas på karl.wennberg@hhs.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera