Fastighetsmässan 2019 - Hållbart boende på agendan

Hållbarhet är modeordet på allas läppar. Vi pratar om ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Talare på Fastighetsmässan 2019 menade att det behövs fler ekosmarta bostäder som folk har råd med i trivsamma miljöer som är trevliga och sunda att vistas i. Frågan är bara hur branschen ska gå tillväga?

Av Ofelia Vasquez Graah-Hagelbäck

Ja, vem är ansvarig för att situationen på bostadsmarknaden ser ut som den gör idag? Vad kan förändra det tuffa bostadsläget som drabbar allt fler? Det är några av de frågor som Peter Nyberg, affärsutvecklare inom social hållbarhet på BoKlok ställde från scenen på Fastighetsmässan i Kista som gick av stapeln förra veckan. Vem har råd att bo i dagsläget? Vari ligger den egentliga utmaningen och så kanske den största frågan av dem alla: varför händer inget? Enligt statistik kan endast fyra av tio efterfråga det utbud av bostäder som finns. Behovet av fler bostäder är fortsatt stort men byggandet går ner.

– Vi behöver fortsatt volym och vi måste möjliggöra för unga och förstabostadsköpare att ha en chans att komma in på den privata bostadsmarknaden. Som det ser ut nu är det alldeles för många som står utanför och inte har råd, säger Peter Nyberg.

BoKlok är ett byggbolag som initierats av Ikea och Skanska och konceptet går ut på att bygga hållbara hem till lågt pris för alla. De som bor ska helt enkelt ” få så mycket boende som möjligt för så lite pengar som möjligt”.

– Kontantinsatsen är ett stort problem och det är inte helt enkelt att få lån från banken vilket drabbar den enskilde individen men som även får negativa konsekvenser för samhället. Det måste finnas bostäder som folk har råd att efterfråga. Vår urkundstyp utgår från en vuxen ensamstående förskolelärare med ett barn vilket ger ett brett spektra av personer som faktisk kan efterfråga de bostäder vi producerar. För hur ska man kunna vara en del av samhället om man inte har någonstans att bo?

Det handlar också om att bygga hållbara och bra livsmiljöer. Det förutsätter bland annat bra samarbete med kommunerna som till syvende och sist är de som godkänner detaljplaner och bygglov.

– Bra relationer med kommunerna är en förutsättning för att vi ska lyckas med den typ av byggande vi förutsatt oss. Vi behöver också samarbeta med lokala aktörer.

Markpriserna i Stockholm är för höga för konceptet och därför bygger BoKlok i stället i ytterområdena och bidrar med bostäder där istället förklarar Peter Nyberg. År 2017 samt år 2018 stoltserar BoKlok med utmärkelsen ”Nöjdast Kunder” vilket visar att konceptet går hem.

Helena Bjarnegård riksarkitekt på Boverket ställer sig frågan vad arkitekturen gör med oss människor och hur den påverkar vår hälsa. Hon menar att arkitekturen står inför utmaningar när det gäller att möta samhällets utmaningar. Frågan är hur man ska arbeta för att uppnå och uppfylla de 17 globala hållbarhetsmålen. Det handlar om att skapa en fysisk bra miljö och det gör man bäst genom delaktighetsprocesser där man för en dialog med medborgarna för att ta reda på vad de önskar och vad som behövs. Det gäller att planera, bygga och förvalta på ett hållbart sätt, förklarar hon vidare.

– På Boverket har man möjligheten att samordna statliga myndigheters insatser och skapa förutsättningar för kommuner, regioner och länsarkitekter i det hållbart långsiktiga arbetet. Vidare kan kommunerna fråga sig vad de kan ställa krav på, säger Helena Bjarnegård.

Att bygga cirkulärt är även det en del av det hållbara byggandet. Det innebär i praktiken återbruk av material och att bygga med så lite spill som möjligt vilket medför ekonomiska likväl som klimatsmarta vinster. Ju mindre deponi desto bättre förklarar Marianne Hedberg, miljöexpert på Sveriges Byggindustrier och Maria Brogren chef på hållbarhet och innovation på WSP. De understryker att vi måste vara medvetna om vad det vi återvinner innehåller så att vi inte återvinner farligt avfall som exempelvis asbest.

– Kunniga inventerare inom det här området är en bristvara. Det måste också finnas riktlinjer och färdplaner vilket det inte gör, konstaterar Marianne Hedberg.

De båda menar att arbetet går för långsamt och att branschen inte är tillräckligt innovativ.

– Byggsektorns elfte bud lyder: så har vi alltid gjort, fortsätter Marianne Hedberg.

– Och det tolfte lyder: så har vi aldrig gjort, fyller Maria Brogren skämtsamt i, men det ligger allvar i orden.

Båda anser att branschen måste ta större risker för att utvecklas i rätt riktning och att det dessutom egentligen inte längre finns något som heter sopor utan att det man tidigare ansett är avfall faktiskt är en viktig resurs.

– Det finns pengar att tjäna och det bidrar till en bättre värld så varför fortsätter vi att bygga som vi gör? Det finns tråkigt nog en brist på förtroende för innovationer, säger Maria Brogren.

– Vi måste vårda det vi har och slita på naturens resurser i mindre utsträckning, avslutar Marianne Hedberg seminariet.

Ska vi uppfylla de globala hållbarhetsmålen som bland annat handlar om att bygga och bo hållbart krävs enligt alla talare flertalet förändringar. Möjligheter finns nu är det bara upp till alla inblandade att agera.

//

https://www.svenskbyggtidning.se/

https://www.byggastockholm.se/