Kommittén för modernare byggregler – intensivt arbete att förbättra regelverken

Av Kjell-Arne Larsson

En statlig kommitté gör en systematisk och grundlig översyn av BBR och andra regelverk. Två delbetänkanden har redan publicerats och ett slutligt betänkande kommer senast i december 2019. Översynen gäller både regelverk och hantering av standarder.

Nuvarande byggregler upplevs ofta av tillämparna som svåröverskådliga och inte fullt användarvänliga. Användningen kräver stort detaljkunnande av föreskrifter, allmänna råd och standarder. Det finns visserligen en positiv inställning till funktionskraven i BBR, men föreskrifterna i BBR och EKS kan vara otydliga, kan ibland motsäga varandra och saknar i vissa fall uttalade syften. Vid ombyggnad upplever byggarna att det är svårt och dyrt att följa BBR. Några anser kanske att vi bör återgå till det tidigare upplägget med ett särskilt regelverk för ombyggnad.

Klimat och miljö

Byggregler och hantering av standarder behöver dessutom ses över mot bakgrund av klimat- och miljöaspekter. Förändrat utomhusklimat ställer nya krav. Tack vare en allt mer energieffektiv driftsfas för nya byggnader, har byggproduktionens relativa bidrag till klimatavtrycket ökat och kan vara upp till 50 procent av klimatavtrycket under byggnadens livscykel. Val av byggkonstruktion och av byggprodukter har stor betydelse i sammanhanget. Valen av byggmaterial ska samtidigt bidra till sunda hus för deras brukare.

Eftersom BBR och EKS hänvisar till standarder blir också hanteringen och prioriteringen mellan dessa betydelsefulla för byggnadernas prestanda och miljöpåverkan. Det svenska regelverket bör också moderniseras mot bakgrund av digitaliseringen som medger nya och effektivare sätt att arbeta med projektering, byggproduktion och fastighetsförvaltning.

Modernare

I början av 2017 tillsatte regeringen en kommitté – ”Kommittén för modernare byggregler” – för att noga se över regler och hantering av standarder. Kommittén gavs direktivet ”Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m”. Arbetet har sin bäring på byggande av både bostäder, andra hus och anläggningar.

Under 2016 påbörjades bygget av 60000 bostäder och 2017 var siffran 64000. Till intentionerna med modernare regelverk hör också ambitionen att bygga mer (bostäder), öka konkurrensen, minska kostnaderna, men samtidigt bygga bra för människor och miljö, och dessutom minska antalet byggfel.

Betänkanden

Kommittén har bland annat rest på Sverige-turné och samlat in synpunkter från byggherrar, kommuner, andra användare av regelverken samt representanter för brukare. Över 200 personer har kommit till tals. Senast genomfördes en hearing om sex vägval för arbetet med byggreglerna BBR och EKS.

Kommittén har hittills presenterat två delbetänkanden och en rapport. I ”Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan” var den huvudsakliga slutsatsen att grundproblemet med det nuvarande systemet för byggstandardisering är brist på samverkan. Ett flertal förordningar, allmänna råd, svenska och europeiska standarder ska samverka. I delbetänkandet föreslogs en nationell samordnare för systematisk samverkan mellan Boverket, SIS och byggbranschen. Vidare föreslogs ett nationellt myndighetsråd och att regeringen villkorar medfinansieringen av SIS.

I ett delbetänkande om miljöpåverkan i byggprocessen – ”Resurseffektiv användning av byggmaterial” – föreslogs att det i EU:s byggproduktförordning införs krav på innehållsförteckningar. Att byggprodukter och -material är klart deklarerade är en förutsättning för att riskerna ska kunna minska för människor och miljö under produktions- och driftfaserna och att återanvändning/återvinning gynnas. Vidare förslogs att Vinnova får uppdrag att mer än idag främja utveckling av byggprodukter och nära-nollavfallsbyggnader.

Viktiga vägval

Nyligen kom kommittén med rapporten ”Vägval för Sveriges nya byggregler”. I denna presenterades de sex vägval som kommittén måste göra – gällande BBR och EKS – inför sitt slutbetänkande som publiceras i december 2019. Vägvalen formuleras som:

Vad behövs för att kunna använda funktionskrav?

Bör BBR och EKS endast innehålla föreskrifter, inte allmänna råd?

Hur kan tillämpningen av Boverkets föreskrifter underlättas?

Ska staten reglera vilka krav som är viktigast och ska tillämparna kunna göra avvägningar?

Vilka krav är rimliga vid ändringar i befintligt bestånd?

Vad innebär ett modernt och framtidssäkrat regelverk?

En riktlinje vid reformeringen av regelverket är att begränsa regelfloran och höja kvaliteten på de regler som behövs. Regelverket ska bli mindre detaljerat och klarare utformat språkligt. I kommitténs arbete ingår också att se över den offentliga kontrollen enligt PBL. Det blir mycket intressant att se hur man lyckas.

Kommitténs arbete berör:

PBL, Plan- och bygglagen, kapitel 8 och 10.

PBF, Plan- och byggförordningen, kapitel 3-5 och 7.

BBR, Boverkets byggregler, hela regelverket.

EKS, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, hela regelverket.

Samt de standarder som BBR och EKS hänvisar till.

Hearing om vägvalen inför modernare byggregler

I slutet av september genomfördes en hearing med en rad intressenter. Ledningen för kommittén, Kurt Eliasson och Anna Sander, samt deras medarbetare, samlade synpunkter och förslag angående de vägval som kommittén ska göra inför slutbetänkandet och inför omarbetning av regelverken.

– Det kom fram bra och tydliga budskap från flera håll, berättar Anna Sander. Man ville ha ökad tydlighet i regelverken. De ska vara lättare att hitta i och att tolka.

Samtidigt finns en önskan om att i vissa lägen kunna vara flexibel. Frågan är hur dessa två önskemål ska kunna jämkas.

– Funktionskrav som i BBR accepteras och är önskvärda i flertalet läger, men funktionskraven borde kanske kompletteras med en handbok eller motsvarande som visar på tekniska lösningar. Funktionskraven kan stå fast över längre tid, medan de tekniska lösningarna kan uppdateras efter hand, säger Anna Sander.

Deltagarna i hearingen ansåg att digitaliseringen inte kommit så långt att den underlättar regelanvändningen i önskvärd grad. ”Inne i den digitala miljön” borde det vara lättare att hitta fram till lagar, regler, anvisningar och tekniska lösningar. Mer välfungerande gränssnitt och bättre pedagogik efterfrågas.

– Man pekade också på svårigheterna för byggherrar och entreprenörer när samma regel tolkas olika av olika kommuner, fortsätter Anna Sander. Ett förslag framfördes att inrätta en nationell motsvarighet till ett reklamationsråd som kan hantera kollisioner av regeltolkningar.

Under hearingen tog man också upp frågan om regelverken och önskan att bygga beständigt för lång livslängd på byggnaderna. Ett bostadshus ska klara sig 30–40 år innan det renoveras och stommen bör därefter stå pall lika många år till. Regelverken bör också gynna flexibilitet, på så sätt att byggnaders planlösning ska kunna förändras, tack vare exempelvis glest utplacerade schakt och långa spännvidder. Samtidigt bör regelverken inte hindra att bygga bostäder till lägre kostnader.

– Beträffande att nybyggnadsreglerna i BBR också gäller ombyggnader så anser många att detta är problematiskt och kostnadsdrivande, berättar Anna Sander. Det gör det svårt att nyttja befintligt bestånd eftersom den planerade ombyggnaden kan ha svårt att klara regelverket.

Kanske bör vi gå tillbaka till den gamla ordningen med ett separat regelverk för ombyggnader – som fanns i form av BÄR – ”Allmänna råd om ändring av byggnad”.

– Vi är mycket nöjda med hearingen. Det kom fram många konkreta åsikter och många förslag till lösningar, avslutar Anna Sander.

Nästa hearing genomförs 19 november och då ska det handla om kontrollsystemet, det vill säga kontrollen av att lagstiftningen uppfylls vid byggnation.

https://www.svenskbyggtidning.se/

https://issuu.com/b2bnyheter.se/stacks