Samverkan i de svenska fjällen

För att nå miljömålet En storslagen fjällmiljö behöver samhällsaktörer av olika slag bli bättre på att samverka. Inte minst på lokal nivå.

Professor Katarina Eckerberg, Dr Therese Bjärstig och Dr Anna Zachrisson är verksamma vid statsvetenskapliga institutionen på Umeå universitet. I sitt projekt Lokal samverkan i fjällen (som ingår i Storslagen fjällmiljö-satsningen) har de kartlagt var, när, hur och varför behovet av lokal samverkan uppstår. De har också studerat vilka effekter ett ökat lokalt deltagande får. De första resultaten från projektet finns tillgängliga i den internationella tidskriften Mountain Research and Development (se länk nedan).

Kartlagt samarbeten

Forskarna har analyserat förekomsten av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer, som handlar om miljö- och naturresursförvaltning i de svenska fjällen.

– Samarbeten av detta slag används allt mer för att främja en hållbar utveckling i fjällområdet, förklarar Katarina Eckerberg.

Med hjälp av bland annat intervjuer och offentliga dokument, har forskarna kartlagt hur samarbetena uppstått, vad de handlar om samt vem som leder dem. De har också kategoriserat samarbetena utifrån funktion – genomförande, organisatorisk och/eller policyskapande.
– Detta har resulterat i en databas med över 245 samarbetsprojekt i fjällvärlden, berättar Katarina.

Tung arbetsbörda när samarbeten överlappar

Resultaten visar bland annat att staten både initierar och samordnar olika typer av samarbeten, och därmed behåller en stor makt över dess form och funktion. Då länsstyrelserna jobbar inom sektorer blir det ofta en stor överlappning mellan samarbeten. Som följd blir vissa regionala aktörer utsatta för en tung arbetsbörda, då de förväntas delta i en mängd olika samarbeten.
– Länsstyrelserna bör se över detta för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för samverkan i de svenska fjällen, konstaterar Katarina Eckerberg.