Anna recenserar: Blodröd måne över Villette av Ingrid Hedström

Den här boken börjar så mysigt och småputtrigt att man till en början
kan förledas att tro att Agatha Christie vaknat till liv igen och
dammat av något gammalt manus för nyutgivning.

Vi befinner oss på Orientexpressen och året är 1995, kriget i
Jugoslavien pågår inte långt därifrån. En man hittas med halsen
avskuren i sin kupé och Martine Poirot, undersökningsdomare i Vilette,
råkar vara på plats och får ansvar för utredningen i det utkylda
tåget. Mordutredningen får oväntade följder för Martine och hennes
privata framtid flätas samman med fallets historiska rötter.

Berättelsen puttrar på, det är inte en hisnande spänningshistoria på
det där “jag måste få veta hur det går!”-viset men det är skickligt
snickrat och människorna i berättelsen känns angelägna och är
trovärdiga. Känslan av Europa som en kontinent vars länder både
historiskt och i vår samtid faktiskt är nära besläktade är märkligt
exotisk och ovanlig.

Jag hade mycket nöje av boken och kommer att följa Martine Poirot i
alla förhoppningsvis följande böcker i fortsättningen också. Uppläsare
Angela Kovác måste också nämnas. Hon har en klangfull röst och läser
sådär som jag tycker man ska, ställer sig aldrig i vägen för historien
men är heller inte anonym och torr.

Anna Öqvist Ragnar