Anna recenserar: Det går an av Carl Jonas Love Almqvist

Den här gången tänkte jag plocka upp en bok som inte alls är ett
förstaval för mig. En bok utanför min bekvämlighetszon. Inte för jag
tänkte att den verkade komplicerad, men en aning tråkig och inte så
aptitretande som mina förstahandsval brukar vara.

Alltså – bok skriven under första hälften av 1800-talet och behandlar
äktenskapets för- och nackdelar, skråväsendets trångsynta regler och
en kvinnas rätt att rå sig själv. För extra krydda valde jag inläsare
Gudrun Schyman.

Öppningsscenen är mycket fin och hjälper mig snabbt in i berättelsen.
Den beskriver myllret av passagerare som går ombord på en ångbåt i Stockholm.
Där möts glasmästardottern Sara Videbeck och sergeanten Albert och de lär under
båtturen till Arboga känna varandra och blir förälskade. Hela öppningsscenen förklarar egentligen själva bokens kärnfråga.

Reglerna för vem som få vara över och under däck, vilka huvudbonader
de bär, om de sätter sig i fören eller aktern och om de får köpa mat och dryck från caféet ombord. För passagerarna på båten är de reglerna helt självklara och i det närmaste okränkbara. För mig idag, 170 år senare, är det oerhört exotiskt och spännande att få kika in i den självklarheten. Sara Videbeck vill rucka på reglerna, vill inte ägas av någon. Det var då något alldeles revolutionerande för en kvinna att alls våga begära det av livet och samhället.

Boken är kanske mer en idéroman än en kärleksoman. Huvudpersonernas dialog bär fram vad författaren vill förändra i samhället hand i hand med hur får följa hur deras kärlek växer. Det gammelmodiga språket skaver en aning i början men man vänjer sig förvånansvärt snabbt.

Likaså är uppläsaren Gudrun Schyman de första tio minuterna en lite knepig röst men snart kan man lägga politikern bakom sig och uppskatta hennes sätt att läsa så uppriktigt och rakt.

Mitt “djärva” beslut att prova något aningens annorlunda vad en synnerligen god idé visade det sig.

Anna Öqvist Ragnar

3 stjärnor