Skip to main content

Det är användarna som skapar innovationerna - Intervju: Erik Borälv, Vinnova.

Nyhet   •  Okt 18, 2016 10:23 CEST

2015 vände sig Vinnova för första gången med ett program och en utlysning som riktade sig direkt till Sveriges maker-rörelse. Det hade under en tid skrivits många artiklar där just maker-miljöerna utmålades som plattformar för innovation i olika former. Man talade om ”The Third Industrial Revolution”, om distribuerad produktion och om den kollaborativ ekonomi. För Vinnova var utlysningen en test-ballong. Fanns det projekt gömda i makers-myllan som skulle kunna blomma till den typen av innovationer Vinnova gillar? De som förverkligas till produkter eller tjänster, näringslivet eller samhället till gagn?

Vi träffar Erik Borälv som var ansvarig för utlysningen och innan han svara på frågan vill vi gärna veta hur han ser på begreppet innovation. Vem är det som står för innovationerna i Sverige till exempel.

  • –En sak vet vi med säkerhet och det är att en väldigt, väldigt stor del av innovationerna INTE kommer från storföretagens utvecklingsavdelningar eller universitetens forskningsprojekt utan är så kallade ”användarinnovationer”.

Alltså innovationer som skapas av av människor nära de miljöer där de ska användas. Inom bankvärden räknar man med att 70 – 80 procent av alla innovationer är användarinnovationer.

  • –Du ser förvånad ut? Men tänk då på sådant som vi tar för givet idag – ett flygplan eller ett kreditkort. De är båda uppfunna av privatpersoner.

Sedan kanske det behövs ett Boeing eller Amex för att utveckla och marknadsföra men innovationen sker oftast inte i de stora företagen. Erik berättar också att svenskar generellt är ett innovativt släkte.

  • –Ungefär 7 procent av alla svenskar har någon gång skapat en innovation och det är höga tal internationellt. Lägger man till andra parametrar som naturvetenskaplig utbildning eller heltidsledighet blir siffran ännu högre.

Det är forskaren Lars Bengtsson på Lunds Tekniska Högskola som ligger bakom siffrorna så man får utgå ifrån att de har vetenskaplig pregnans. Och Erik menar att den här mentaliteten borde spela roll och bära frukt.

  • –Dels finns ju förutsättningarna idag med verktyg och maskiner som är överkomliga i pris också för mindre företag eller grupper, dels finns ett globalt och nätbaserat community, och framförallt har det visat sig att hackers och makers hade rätt i en avgörande fråga; open source har visat sig vara vinnare över de slutna system som alla storföretag förespråkade.

Veckan när vi träffas firar operativsystemet Linux 25 år, en födelsedag som gick de flesta obemärkt förbi, trots att den finlanssvenske programmeraren Linus Torvaldsen startade en revolution – eller kanske snarare ett lågintensivt guerillakrig – när han 1991 skapade en Unix-liknande programkärna för PC-datorer. Och släppte koden fri på nätet så att alla som ville eller hade lust kunde bygga vidare och förändra den.

Den gången fnös alla som visste något åt den nördige ynglingen i lite för stor pikétröja och luggen kammad som en skolpojke. Idag används Linux i allt från superdatorer till mobiltelefoner och spelkonsoller. Och framför allt. Öppen källkod har visat sig vara överlägsen de slutna systemen när det gäller att förbättra och utveckla.

  • –Till och med rabiata motståndare som APPLE har fått ge sig och utvecklar mänger av Linux-applikationer idag.

Och det här, menar Erik Borälv, talar till maker-miljöernas fördel när det gäller att skapa innovation. Något som däremot inte talar till deras fördel i relation med till exempel Vinnova är den lösa organisationen som omger många makers.

  • –Vi kan ju inte ge pengar till privatpersoner. Vi måste ha en motpart, det är ju trots allt skattemedel vi handskas med och då måste man kunna följa upp och revidera projekten.

Och ett av de projekt Vinnova stöder handlar just om skapandet av en Riksorganisation för att underlätta kommunikation, finansiering och utveckling. Kanske är det en mognadsfråga. Eller också kräver nya tider nya former av organisation. Det är tillexempel ett känt faktum att relationer mellan olika Makerspace sällan följer den gängse normen med lokal-, regional, och riksorganisation. Tvärt om är den internationell till sin natur, individuell till sin struktur och högst oseriös – om man med det ordet menar att lekfullhet, lust och uppmärksamhet oftare är drivkrafterna än patent, pengar och utmärkelser.

  • –Jag vet att det är så der ser ut på många håll, men jag skulle ändå önska mig mer specialisering och tematik i rörelsen; att några blir riktigt bra på Arduino, några på drönare och andra på bio-hack till exempel. Och jag ser tendenser till det.

Det finns inga beslut om nya program riktade till makers, men Erik gissar att de i så fall kommer att vara mer tematiska och kanske vända sig till mognare mottagare.

  • –Vi vill ju gärna vara med och fostra till att nästa Arduino ser dagens ljus i Sverige.

Men tillbaks till grundfrågan då. Finns det i djupet av makers-myllan det där som kan bli en stor och avgörande innovation?

Erik svarar med att berätta vilka projekt man valde att gå vidare med i programmet. De som inte fick stöd – och aldrig kommer att få det är:

  • -De som vill finansiera vanlig basverksamhet och inte har något specifikt mål.
  • -De som har projekt som drar alldeles för långt från Vinnovas kärnverksamhet (innovation)
  • -De som formulerat sig vagt och oprecist.

Bland de projekt som Vinnova valt har några saker gemensamt:

  • -De är tydliga projekt med början och slut, tydliga mål och en bra budget.
  • -De når många människor.
  • -De har en tydlig tematik.
  • - Det finns ett utfall man kan se och mäta.

Och någonstans bland dessa 25 projekt ska alltså förutsättningarna för nästa stora svenska innovation kunna gömma sig. Det kan vara bra för de utvalda att bära med sig.

Och till de som inte passerade Vinnovas nålsöga den här gången. Ett citat från The Economists temanummer om ”The third Industrial Revolution”: ”Governments have always been lousy at picking winners…”

--------

Program: http://stpln.se/wp-content/uploads/2016/10/NMK_program.pdf

För mer information:

Christian Svensson

Projektledare STPLN

0761 87 89 29

Christian@stpln.se

Vinnova driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen handlar ofta om att finansiera forskning som är viktig för förnyelse i näringslivet. Programmen riktar sig till aktörer såsom kunskapsintensiva företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och aktörer inom offentlig verksamhet.

STPLN ÄR en unik mötesplats och ett makers space som erbjuder praktiska resurser i form av verkstäder, lokaler, teknik och kunskap. Huset fungerar också som inkubator för idéer, initiativ och kreativa projekt som befinner sig i gränslandet mellan offentliga bidragssystem, idéburen sektor och den kommersiella startup-scenen.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera