Skip to main content

”Makers är ju redan internationella…” – Intervju Klas Rabe, Tillväxtverket

Nyhet   •   Okt 07, 2016 09:57 CEST

Tillväxtverket – känn på namnet… Visst för det tankarna till rekordåren, miljonprogrammen, tidsstudiemän och stenmark-teckningar med hemmafruar i schalett och män i skjorta, slips och kulspetspenna i bröstfickan. Den ekonomiska tillväxten, en gång lika oomtvistad som förutsägbar, har stått i centrum för samhällskritik sedan något årtionde.

Är det inte nolltillväxt och andra värderingar som behövs om vi inte ska förbruka jordens resurser i förtid. Gröna ekonomer brukar hävda det. Eller också är det precis tvärt om; en ekonomisk tillväxt är nödvändig för att vi ska kunna lösa planetens problem.

En sak är klar; på Tillväxtverket jobbar inte bara män med kulspetspenna i bröstfickan längre. Man värderar gröna företag högt och identifierar kreativa och kulturella företag som ”våra nya basnäringar”. Och med dessa jobbar Klas Rabe. Hur ser han på makers-rörelsen i Sverige?

–Den finns. Och den har en ökande betydelse.

Han tar en paus och jag förstår att det finns mer att säga i ämnet. Nästa år, 2017, har hans avdelning ”Kulturella och kreativa näringar” beslutat sig för att göra just digitalisering och makers till tema för sin årliga konferens om kulturdrivna entreprenörer.

–Men de är inte så… organiserade.

Klas är inte den första vi talat med i det offentliga Sverige som påpekat hur svårt det är att få ett ordentligt grepp på hur stor makers-rörelsen egentligen är och vad man gör mer precist. Men till skillnad från många andra har han ägnat en hel det tankekraft till att fundera på det.

–Initiativet kommer ju nästan alltid från enskilda, som dig och mig, som helt enkelt vill göra saker.

Och det kanske inte nödvändigtvis handlar om att organisera. Men han ser en utveckling i att det blir fler och fler makerspace och TechShops och inte bara i närhet till de stora tekniska högskolorna.

–Vi har ju en bild av hur ett lyckat företag kommer till, växer fram ur en idé och blir framgångsrika på en marknad, först lokalt och sedan eventuellt på en internationell marknad. När det gäller makers har de ju redan internationella relationer och samarbeten från dag ett.

I en värld där alla lever stora delar av sitt liv på nätet, där open source och kunskapsdelning är självklart och där uppmärksamhet och relationer ofta värderas mer än kronor och ören, måste kanske tillväxtstrategin se annorlunda ut. Här har makers på många vis mer gemensamt med kulturlivet än det klassiska näringslivet.

–Därför borde vi kanske också mäta andra saker än lönsamhet och antal anställda när vi ser på makers-miljöerna. Då kan det finnas helt andra aspekter av verksamheten som är värdefull. Hur ser det till exempel ut med andelen tjejer? Kan man locka många tjejer till ett makerspace så har man gjort en samhällsförändrande insats som betalar sig på sikt.

Men det är kanske det som är problemet. Att det är svårt att mäta de där andra värdena. Speciellt med gamla måttband. Hur mäter man till exempel värdet av en mötesplats? Att människor från olika stadsdelar träffas och gör saker tillsammans?

–Vi har ju ett uppdrag; att främja näringslivsutveckling och det gäller ju också när det gäller konstnärliga och kreativa näringar. Och det vi vet är att om vi vill ha fler företag i de här sammanhangen måste vi låta lusten och människornas drivkraft stå i centrum. Orsakerna till att de överhuvudtaget finns här.

Han medan att affärsrådgivarna måste finnas ute i verksamheterna och ha direkta kunskaper om hur deltagarkultur fungerar och vilka som är drivkrafterna, begränsningarna och möjligheterna.

–En risk jag ser är att det bara handlar om teknik – att den blir ett mål i sig själv i stället för ett medel. Ser man på de framgångsrika så kallade tech-bolagen så är det ju väldigt sällan teknik de säljer. De säljer tjänster.

Program: http://stpln.se/wp-content/uploads/2016/10/NMK_program.pdf

Tillväxtverket arbetar för att stärka svenska företags konkurrenskraft, genom att skapa bättre förutsättningar för företagande och för attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas.

En av insatserna är att förbättra förutsättningarna för kulturbaserade företag. Syftet med programmet för kulturella och kreativa näringar är stärka Sveriges konkurrensposition och bidra till en ökad tillväxt för företagen inom den kulturella och kreativa sektorn.


STPLN ÄR en unik mötesplats och ett makers space som erbjuder praktiska resurser i form av verkstäder, lokaler, teknik och kunskap. Huset fungerar också som inkubator för idéer, initiativ och kreativa projekt som befinner sig i gränslandet mellan offentliga bidragssystem, idéburen sektor och den kommersiella startup-scenen.

För mer information:

Christian Svensson

Projektledare STPLN

0761 87 89 29

Christian@stpln.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera