Skip to main content

Tung stomme, inget för kråkorna

Nyhet   •   Jul 01, 2013 15:24 CEST

I ett betonghus, med hög termisk tröghet, påverkas inte inomhustemperaturen lika mycket som i exempelvis ett trähus. På så vis kan man hålla nere både värme- och kylkostnader.

Ju högre värmekapacitet ett material har desto mer energi går det åt att värma upp det. För att värma exempelvis luft behövs väldigt lite energi, medan betong kräver mycket mer. Betongen är som det heter, termiskt trögare än luften.

– Om husets insidor, klimatskalet, är av betong kan vi med hjälp av den termiska trögheten få två fördelar. Vi får inte så stora temperaturvariationer inomhus, vilket ger komfort. Dessutom lagras energin i klimatskalet vilket gör att temperaturen håller längre, säger Peter Roots på Strängbetong.

Tunga fasader, inget för kråkorna

Principen med tunga fasader är att skapa ett lufttätt klimatskal av betong och utanför det ett lager isolering med ett minimum av köldbryggor, som kan kompletteras med en ytterskiva i betong eller bekläs med annat material. Isolermaterialets uppgift är att hålla utomhustemperaturen där den är.

Konstruktionen gör att den invändigt exponerade betongmassan fungerar som ett batteri. Då verksamheten i huset ger överskott i form av spillvärme från människor, elektrisk utrustning och solinstrålning laddas batteriet samtidigt som den stora massan hjäper till att hålla undan för övertemperaturer. På omvänt sätt laddas batteriet sakta ut, då verksamheten ger temperaturunderskott. Det gör att temperaturen i huset blir jämnare över dygnet vilket ger en väldigt god komfort, samtidigt som överskottsvärme tas tillvara och inte enbart ventileras bort.

– Dom låga energiförlusterna och värmelagringen bidrar förstås till att hålla uppvärmningskostnaderna nere, men det är en ännu större besparing i att kunna undvika övertemperaturer, då kostnaden för att producera kyla är större än för att producera värme, säger Peter.

Balanserad isolering ger besparingar

För att kunna utnyttja betongens termiska tröghet krävs givetvis att husen är välisolerade för att man ska slippa värmeläckage.

Peter Roots förklarar att man i en vanlig sandwichvägg kan reducera värmeförlusten med ungefär 95 procent om man har en isolering på 200 millimeter. Men det finns ingen poäng i att sätta in hur tjock isolering som helst, för även om man så mycket som dubblerar isoleringen minskar värmeförlusten då endast med ytterligare ett par procent.

– De sista 200 millimetrarna skulle då ge väldigt lite besparing på energikostnaderna, till kostnad av onödig materialförbrukning och miljöbelastning. Då går det att investera i mycket bättre energilösningar. Dessutom, med tjockare väggar, så blir den brukbara ytan i huset markant mindre. Och står huset på attraktiv mark, kan det vara den största kostnaden i sammanhanget, säger Peter Roots.