Skip to main content

Katarina Gospic om hur du väljer rätt

Blogginlägg   •   Feb 27, 2017 16:40 CET

Fotograf: Erika Berglund

Läkare, fysiologimagister och hjärnforskare. Författare, konsult och sommarvärd. Själv saknade 31-åriga Katarina Gospic en förebild när hon skulle göra sitt studieval. Idag är hon en självklar sådan för många.

- Arbetsminnet kan behålla sju plus-minus två saker i hjärnan samtidigt, när det överstigs blir det helt enkelt för mycket. Då förstår du problemet! säger Katarina och hänvisar till den enorma mängd utbildningsalternativ som finns idag.

- Ju fler val du har, desto mer stänger du av och missnöjd blir du.

Katarina sträcker på sig i stolen och tar en tugga av sin pastarätt. Hon har intensivt bruna ögon och utstrålar energi. Vi pratar om hur hjärnan fungerar vid beslut och svårigheterna med att göra utbildningsval. Hon tar ett exempel på när man ska köpa jeans och endast har två par att välja mellan.

Intervjun med Katarina Gospic publicerades i senaste numret av Studentums tidning. Kolla in tidningen här!

- Då hittar du någon kontrast i det ena alternativet som gör att det andra upphöjs. Men har du 100 jeans att välja mellan blir det inte hanterbart för hjärnan och vilket val du än gör kommer du antagligen att vara lite missnöjd över att du inte köpte något av de andra paren, förklarar hon.

Men hur ska man fatta det bästa beslutet då?

- Jag förstår att det är jättesvårt att som 19–20-åring att göra sitt studieval. Idag finns det så otroligt många utbildningar att välja mellan, konstaterar hon.

Som Hermione i Harry Potter

Men det finns enligt henne några sätt att förenkla beslutsfattandet och göra ett så övervägt val som möjligt. Först och främst handlar det om att bryta ner alternativen till några få, enkla val. ”Studier utomlands eller studier i Sverige”, ”ett naturvetenskapligt ämne, ett estetiskt eller humaniora”, och så vidare.

En annan metod är att fundera kring ditt mål med utbildningen, din inre och yttre motivation. Väljer du läkarstudier för att tjäna pengar, vara med kollegor eller hjälpa andra? Var ärlig i dina avsikter och gör dig själv medveten om dem.

- Ett stort problem är att studierna inte alltid stämmer överens med hur yrket är i verkligheten. Har du möjlighet att göra praktik eller prata med folk i branschen är det jättebra, menar hon.

Ska man följa sitt hjärta eller hjärna när man fattar beslut?

- Det finns inget system som är bättre eller sämre. Man kan säga att alla metoder som leder fram till ett beslut är bra, bara du är medveten om varför du gör de val du gör.

För Katarina själv låg läkaryrket inte så långt borta. Hon har alltid älskat skolan, varit nyfiken och beskriver sig själv lite som Hermione Granger i Harry Potter – ständigt sugen på att lära sig nya saker och alltid med handen uppsträckt i klassrummet. Hon gick gymnasiet med natur- och forskarinriktning i Tensta men hade egentligen inte någon självklar förebild i akademikervärlden.

- Jag visste att jag ville plugga vidare men hade inte direkt någon idol i den världen.

Vågar ta för sig

Katarina berättar att hon inte kommer från ett akademikerhem. Hennes pappa kom till Sverige från Kroatien på 70-talet, en tid då man som nyanländ snabbt fick arbete. Han började på Stockholms länstrafik (SL) och har jobbat där sedan dess. Katarinas mamma har haft olika administrativa jobb på bank och postkontor.

Hennes val föll slutligen på Karolinska Institutet i Stockholm och där stannade hon i flera år. En fysiologiexamen blev en doktorsavhandling samtidigt som hon studerade läkare. Doktorsavhandlingen om hur hjärnan fungerar vid beslut utvecklades även till två populärvetenskapliga böcker i samma tema. Hon har sommarpratat i P1 och synts otaliga gånger i media. Hon är med andra ord en ung, framgångsrik kvinna som vågar ta för sig.

Hur har detta tagits emot av med den traditionella och konservativa forskarvärlden?

- Det har väl inte alltid tagits emot så bra, säger hon och skrattar till.

- Det finns gamla system, starka hierarkier och tydliga uppfattningar om vilken väg man ska gå och det är lite tråkigt. Många av de stereotyper som finns om forskarvärlden stämmer. Men det finns, särskilt på doktorandnivå, många unga kvinnor och män också, förklarar hon.

Bygger broar mellan forskarna och folket

Hon påpekar att även om det i vissa kretsar inte alltid är så populärt att ta för sig, så har responsen från samhället i övrigt varit väldigt positiv.

- Det är kul att bryta barriärer och vissa erkänner även sina fördomar, säger hon och tillägger att det där med att bygga broar är något hon brinner för.

Idag jobbar hon därför i huvudsak med sina två konsultbolag.

- Det jag vill åstadkomma är att ta in forskningen i mina bolag och skapa kopplingar mellan akademin och näringslivet, eller ”verkligheten” som jag kallar det. Det brinner jag för!

Hittills kan man onekligen säga att hon lyckats. Intresset för hjärnforskningen är kanske hetare än någonsin.

Katarina om hjärnan:

  1. Hjärnan utgör endast en procent av kroppsvikten, men slukar i proportion 20 procent av energin.
    - Hjärnan kräver alltså att du äter bra.
  2. Du tenderar medvetet eller omedvetet att välja bort alternativ som du uppfattar som obehagliga och göra val som är bekanta snarare än obekanta.
    - Det gäller därför att vara medveten om detta när du gör val, så att du förstår varför du väljer bort något. Kanske ska du gå emot känslan?
  3. ”Vi använder bara några procent av hjärnans kapacitet” är en myt.
    - Den myten vill jag slå hål på. Jag vet inte varifrån den kommer och den stämmer inte. Man kan se hjärnan som en symfoniorkester; alla personer behövs, men inte nödvändigtvis samtidigt. 

Gör ditt utbildningsval på Studentum.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera