Skip to main content

Kommunerna ratar folkbildningen

Pressmeddelande   •   Maj 11, 2014 16:30 CEST

Sedan 1992 har det kommunala stödet till studieförbunden mer än halverats.

- Jag tror det handlarom brist på kunskap, säger Jimmy Jansson (s), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna till Impuls, en kommun som går mot strömmen.

Impuls har sammanställt kommunernas stöd till studieförbunden. Det är ingen glädjande läsning för den, i likhet med Martin Noréhn kommunstyrelsens ordförande i Malå, som ser stödet till folkbildningen som ett stöd till demokratin.

Kommunernas generella anslag till studieförbunden 1992 uppgick till 643,5 miljoner kronor. 20 år senare hade det minskat till 312,8 miljoner kronor. Räknat per invånare minskade det generella bidraget under perioden 1992-2012 från 77,16 kronor till 33,93 kronor.

Vår undersökning visar att Eskilstuna är den kommun som satsar mest, nästan 106 kronor per invånare och år. På andra och tredje plats kommer västerbottenskommunerna Malå och Åsele. Västerbotten är också det län som i snitt satsar mest per innevånare och Stockholm i särklass minst. Nio av 16 kommuner som inte satsar något på folkbildningen kommer från Stockholm.

- Vi tycker inte att det tillhör den kommunala kärnverksamheten, säger moderate kommunstyrelseordföranden Olle Reichenberg i Danderyd som är en av ”nollkommunerna”.

Tvärtom resonerar hans motsvarighet i Eskilstuna Jimmy Jansson.

- Vi har medvetet valt att vara bra på detta. Folkbildningen är en viktig och prioriterad fråga för Eskilstunaborna.

Tidningen Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan.

Kontaktuppgifter

Mats Nilsson, redaktionssekreterare Impuls, mats@sv.se, 0708 – 855 30 81

www.impuls.nu

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera