Gå direkt till innehåll
Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet
Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet

Pressmeddelande -

Ny studie: Fler och säkrare hjärttransplantationer kan bli möjliga med ny metod

Med en ny metod kan donerade hjärtan transporteras och förvaras under längre tid än vad som hittills varit möjligt. Den nya metoden, som är en specialbyggd hjärtbox, användes vid en transplantation första gången redan sommaren 2017. Nu har den utvärderats i en första klinisk studie och resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Resultaten från studien visar tecken på klar förbättring när den nya metoden används.

– Även om det är tidigt att dra allt för långtgående slutsatser så känns det naturligtvis hoppfullt. Om resultaten i vår fortsatta forskning fortsätter att vara goda kan metoden göra stor skillnad för patienter som är i behov av en hjärttransplantation, säger Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Specialbyggd hjärtbox

Metoden innebär att det donerade hjärtat förvaras och transporteras i en specialbyggd box, där det förses med viktiga substanser i en syresatt, blodtillblandad lösning. En av fördelarna är att boxen möjliggör en längre förvaringstid vilket i sin tur skulle kunna innebära att donerade hjärtan kan transporteras längre sträckor än idag.

I studien vars resultat nu har publicerats har sex patienter fått transplantation med hjärtan som förvarats och transporterats i den specialbyggda hjärtboxen. 25 patienter har ingått i kontrollgruppen och dessa har genomgått transplantationer där den traditionella förvaringsmetoden använts.

– Därefter har vi undersökt och jämfört hur patienterna mår efter att de fått sitt nya hjärta och i vilken utsträckning de har drabbats av komplikationer. Ingen av de sex patienter som fått nytt hjärta med den nya metoden har drabbats av komplikationer, däremot har vi sett komplikationer hos en del patienter i kontrollgruppen, berättar Johan Nilsson.

Exempel på komplikationer kan vara kraftig hjärtsvikt, akut avstötning eller att patienten avlider.

Nya möjligheter för transplantationer

Johan Nilsson har en förhoppning om att ett hjärta ska kunna förvaras uppemot 12 timmar i den specialbyggda boxen, att jämföra med de cirka fyra timmar som är möjligt med dagens metod. För några år sedan gjordes tester med grishjärtan som med den nya metoden klarade sig i hela 24 timmar utanför kroppen.

– Utifrån de resultat vi hittills har kan vi inte med säkerhet säga att vi klarar att förvara ett hjärta i tolv timmar, men vår studie visar att den nya metoden möjliggör längre förvaring än idag. Om vi i vår fortsatta forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar. Det skulle till exempel då gå att flyga hjärtan mellan länder som vi idag tvingas tacka nej till, säger Johan Nilsson.

– I dagsläget har vi, utöver de sex patienter som ingick i studien, använt metoden vid ytterligare nio transplantationer. Och det ser fortsatt lovande ut. Tanken är att testa den nya metoden i samband med transplantationer på ytterligare 33 patienter, säger han.

Länk till artikeln i tidskriften Nature Communications: A nonrandomized open-label phase 2 trial of nonischemic heart preservation for human heart transplantation

Inslag i SvT från september 2019 som visar hur ett hjärta transporteras i hjärtboxen: Donerat hjärta på väg genom Sverige i ny uppfinning - hjärtboxen

Fakta

  • Den nya metoden kallas non-ischemic heart preservation (NIHP) och den standard som används idag kallas static cold storage (SCS).
  • I december 2019 fick Johan Nilsson och hans forskargrupp ett anslag på 16 miljoner av Vetenskapsrådet till sin fortsatta forskning om NIHP.
  • Metoden uppfanns av Stig Steen, tidigare thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och senior professor vid Lund universitet.

Ämnen

Kategorier


Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med rikssjukvård inom fyra områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö Högskola. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra nära 12 000 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Kontakter

Pressansvarig

Presskontakt Magnus Aspegren 046-17 23 44

Välkommen till Skånes universitetssjukhus Sus!

Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med nationell högspecialiserad vård inom 26 områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö universitet. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra 12 600 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Skånes universitetssjukhus Sus
Skånes Universitetssjukhus, Avdelning kommunikation
20502 Malmö
Sweden