Skip to main content

Förslag försämrar patienternas säkerhet och rättigheterSkönhetsutredningen förvandlar våra patienter till konsumenter

Nyhet   •   Maj 12, 2016 11:58 CEST

Förslag försämrar patienternas säkerhet och rättigheterSkönhetsutredningen förvandlar våra patienter till konsumenter

Styrelsen för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi:
Birgit Stark, ordförande
Disa Lidman, Anders Liss, Fredrik Gewalli, Riikka Veltheim

Styrelsen för Svensk plastikkirurgisk förening:
Åsa Edsander-Nord, ordförande
Emma Hansson, Lars Kölby, Maria Mani, Trude Staalesen, Anne-Therese Lauvrud, David Jensen

I den så kallade Skönhetsutredningen [1], som nu är ute på remiss, ändrar man den grundläggande definitionen av vad som är medicinsk behandling och vem som är patient. Genom att omdefiniera patienter till »konsumenter« försämrar man patienternas säkerhet och rättigheter och minskar möjligheterna till sakkunnig kontroll av medicinsk verksamhet. Som läkare är vi emot dessa försämringar för våra patienter.

I utredningen definierar man under kroppsbehandlingar ett stort spann av ingrepp och behandlingar som man samtidigt menar inte syftar till att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Kroppsbehandlingar omfattar enligt definitionen såväl sådan högspecialiserad plastikkirurgi, som för tillfället inte faller inom ramen för det som erbjuds inom offentlig sjukvård, som hudterapi och tatueringar utförda av icke-legitimerad personal.

Man föreslår att kroppsbehandlingarna regleras under konsumentlagstiftningen och inte av hälso- och sjukvårdslagen. Tillsyn av verksamheterna ska ske av icke-medicinsk kommunal nämnd. För att få utföra kirurgiska åtgärder krävs att man är legitimerad läkare, och för injektionsbehandlingar att man är minst legitimerad sjuksköterska. Det finns inget krav på specialistutbildning som omfattar utbildning i de tekniker som används.

Vi anser att läkare först och främst är läkare och inte försäljare av konsumenttjänster, oavsett om en behandling eller operation finansieras privat eller offentligt. Ofta är syftet med en operation både en behandling av funktionella besvär och en förbättring av utseendet och ett minskat lidande. Vad som finansieras av offentliga medel är avhängigt tillgängliga resurser. Det innebär att vad som faktiskt utförs i offentlig regi varierar påtagligt över tid, vilket är uppenbart för oss läkare som varit verksamma i specialiteten över flera decennier.

Exempelvis faller en stor del av den kroppsomformande kirurgi som efterfrågas efter stor viktnedgång inte under offentlig vård. Bristande bröstutveckling eller manlig gynekomasti är andra exempel på diagnoser som endast i undantagsfall faller under offentligt finansierad vård.

Det verkliga plastikkirurgiska vårdbehovet är i dag mycket större än det som offentlig vård kan tillgodose. Vården bekostas därför ofta av patienten själv och utförs i privat sektor. Det är väldigt viktigt för oss som profession att våra patienter har samma rättigheter och skydd oavsett vem som betalar för operationen, om det är skattebetalarna eller patienterna själva. Vi anser att det är orimligt att dessa operationer betraktas som en konsumenttjänst. Detta leder till en ojämlik vård.

Det finns många privat verksamma specialister – plastikkirurger, kirurger, kärlkirurger, ögonläkare, ÖNH-läkare och hudspecialister – som utför åtgärder som faller inom den nya definitionen av kroppsbehandlingar. Detta är således inte en strikt plastikkirurgisk angelägenhet, utan av största vikt för alla våra patienter.

Sammanfattningsvis anser vi plastikkirurger, för våra patienters skull, att:

  • Utförarens profession har betydelse. Åtgärder som utförs av legitimerade yrkeskategorier ska regleras inom hälso- och sjukvårdslagen, oavsett vem som finansierar vården.
  • Tillsyn och klagomöjligheter vid kroppsbehandling som inte utförs av legitimerade yrkeskategorier, men där medicinska komplikationer kan tillstöta, såsom vid invasiva dekorativa ingrepp (tatuering, piercing) och vid tillförande av hög energi till vävnad, bör regleras inom hälso- och sjukvårdslagen.
  • Övriga förskönande åtgärder som inte är invasiva ingrepp kan regleras inom konsumentlagstiftningen.
  • De föreslagna legitimationskraven är bra men bör skärpas ytterligare och omfatta krav på relevant specialistutbildning.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. SOU 2015:100. Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd. Betänkande av Skönhetsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet; 2015.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.