Öppet brev till regeringen - Ökad ambitionsnivå i elcertifikatssystemet!

Riksdagsman Kent Persson (V) ställde frågan i en Interpellation 2011/12:231 14 februari till Anna- Karin Hatt.

"Vindkraften producerade drygt sex terawattimmar 2011. Det är åtta gånger mera än för sex år sedan. Vindkraften har de tre senaste åren växt kraftigt i Sverige. Men hur blir det i år och i fortsättningen?
Det finns hinder för den fortsatta tillväxten. Energimyndigheten menar att på grund av den nuvarande ambitions- nivån i elcertifikatsystemet kommer vindkraften att endast öka till 11,3 terawattimmar i elcertifikatsystemet år 2020.
Vänsterpartiet identifierade detta problem redan i en motion under hösten och krävde då att ambitionsnivån i elcertifikatsystemet bör höjas.
Därför frågar jag statsrådet Anna-Karin Hatt.
– Kommer statsrådet att verka för att höja nivån på elcertifikatsystemet för att främja en ytterligare utbyggnad av vindkraften?

Kent Persson (V)"

Statsrådet Anna-Karin Hatt ger i en Interpellationsdebatt 20 mars ett långt svar till Kent Persson (V) och slutar med orden:

– Men om denna investeringsvilja ska fortsätta och om marknadsaktörerna ska kunna göra sina investeringar utifrån förutsägbara spelregler kan vi inte från politikens sida från ett år till ett annat gå in och förändra dem. Därför är det otroligt viktigt att vi nu låter elcertifikatsystemet verka, därför att det verkar mycket bra, och sedan återkomma vid kontrollstationen 2015 och göra bedömningar.
Finns det behov av att då höja ambitionsnivåerna? Hur ska vi gå vidare efter 2020? Är det med detta system, eller är det på något annat sätt? Men att nu i förtid gå in och förändra spelreglerna skulle inte gagna investeringarna och utbyggnaden av den förnybara energin.

Anna-Karin Hatt (C) energiminister

Se hela svaret, Interpellationsdebatter/utökat elcertifikatsystem/20 mars 2012.

Sedan Kent Persson (V) ställde frågan om ökad ambitionsnivå i Interpellationen har läget nu blivit akut.

Vi önskar att regeringen lyssnar på marknaden som nu riskerar att helt stanna av då det stora överskottet av elcertifikat genom den snabba utbyggnaden gjort att elcertifikatpriset är på den historiskt lägsta nivån någonsin.
Alla som inte har omfattande eget kapital att sätta in får inga lån på de kalkyler som presenteras. Hela branschen blöder. Många befintliga vindkraftverk klarar inte sina egna kostnader, då även elpriset är på mycket låg nivå och detta tillsammans med lågt pris på elcertifikaten gör att ingen kalkyl går att räkna hem.
En justering av elcertifikatsystemet med ökad ambitionsnivå, kvotplikt, skulle snabbt rätta till kostnadsersättningarna i elcertifikatsystemet. Ett annat förslag är att införa en miniminivå på certifikaten.

Men det brådskar om inte branschen ska gå ned för räkning. Bankerna beviljar inte några lån på en kalkyl med totala ersättningen 45 öre/kWh. Ägarna går redan på knä, hela systemet är i gungning. Vi önskar att det görs något och det snabbt.
Som elcertifikatsystemet har utvecklats hade ingen tänkt sig. Att det skulle gå upp och ned var väntat. Men ingen hade räknat med att ersättningarna skulle gå mot så låga nivåer att hela branschen riskerar sin existens. År 2010 låg elcertifikatpriset på i snitt 25,5 öre per kWh. Under 2011 blev snittpriset 18,7 per kWh, en minskning med 27 procent. Under senhösten och i år har priset lagt sig på en ytterligare lägre nivå till cirka 15,0 öre/kWh. Under 2012 har den totala genomsnittliga ersättningen för förnybar el fortsatt sjunka från 48,2 öre/ kWh i januari till 47,8 öre i februari och 45,5 öre i mars. Det stora och växande ackumulerande överskottet av certifikat bidrar också till att pressa priset.

Stort underskott i investeringarna på gång

Vi kan inte ha ett system där investerarna lovats ett långsiktigt elcertifikatsystem men som i verkligen inte är hållbart. Nu får en ny investerare skjuta till nästan 2 miljoner kronor per verk och år. Så här ser ett verkligt exempel se ut. En vindkraftsägare i Skåne köpte förra året ett nyckelfärdigt verk sommaren 2011, ett Vestas V-90 2,0 mw med kalkylen om ett elpris på 53 öre och elcertifikat på 24 öre, total intäkt 4 158 000 kr, idag ser kalkylen ut så här om de låga priserna håller i sig.

Inköpspris - 34 000 000 kr
Årsproduktion - 5 400 000 kWh
Ersättning för produktion * - El 0,30 kr/kWh, Cert. 0,15 kr/kWh
Årsintäkt - 2 430 000 kr
Inmatningsavgift ** - 180 000 kr/år
Driftkostnad - 441 000 kr/år
Avskrivn + Ränta 4,5% - 3 530 000 kr/år
Försäkring - 40 000 kr/år
Adm. + fastigh. skatt - 50 000 kr/år
Arrende + grannersättning 4% - 97 200
Att tillskjuta från ägaren, förlust/år: -1 908 200 kr/år

*Kalkylen från inköpstillfället sommaren 2011 baserades på ett elpris+certifikatspris = intäkt på 4 158 000 kr **Inmatningsavgiften består av en fast och rörlig nätavgift (frakt) på totalt 3,3 öre/kWh. Därutöver betalar kunden en överföringskostnad (frakt) för elen till sitt nätbolag.

Även om arrendet sjunker till 97 200 kr per år från att ha legat på 166 320 kr på grund av minskad årsintäkt (4 158 000 kr till 2 430 000 kr x 4%) och elpriset stiger något under resten av året, delvis för att vindkraftverket ligger i prisområde 4 med underskott i produktionen, blir förlusten för ägaren avsevärd om det inte görs något snabbt. Den ursprungliga kalkylen utvisade ett överskott första året på 160 000 kr.

Ökad ambitionsnivå önskas

Sverige har en av de lägsta tillväxttakterna av förnybar energi i hela EU. Vår låga återstående ambitionsnivå om 230 mw vindkraft/år inom elcertifikatsystemet till år 2020 måste höjas kraftigt. Om Sverige ska kunna bygga någon förnybar energi/vindkraft överhuvudtaget eller ens behålla den vi redan byggt.

Överskottet av elcertifikaten säger två saker:

• Stoppa utbyggnaden av vindkraft/förnybart
• Priset på certifikaten ska ned eftersom överskottet är för stort

Lösningen är:

För att utbyggnaden inte ska komma av sig, önskar vi att regeringen ger i uppdrag till Energimyndigheten att öka ambitionsnivån i elcertifikatsystemet genom att snarast höja kvotnivåerna. Det behövs både långsiktigt, men också akut, om inte hela branschen ska tappa fart och helt falla samman.
Vidare om man avbryter dessa stödsystem i förtid eller i övrigt substansiellt förändrar de förutsättningar under vilka många affärsbeslut tagits, kommer det att medföra, att de investeringar som gjorts på dessa givna grunder riskerar att haverera.

Vi anser att i den dynamiska fas som vindkraftsindustrin nu befinner sig i då vi mest varje dag ser hur nya innovationer och teknisk utveckling leder till en ständigt förbättrad effektivitet hos vindkraftverken och därmed lägre produktionskostnader. Detta sker snabbt och mycket tack vare att vi har existerande stödsystem som möjliggjort för den förhållandevis unga industrin att födas, växa upp och komma i mogen ålder och därefter stå på egna ben.

Så snart producentpriset för elenergi från nya vindkraftverk når eller understiger marknadens pris, förhoppningsvis år 2020, kan man ta bort de stödsystem som bidragit till att detta mål kunnat nås, men om man tar bort eller undviker att justera upp dessa stödsystem i förtid eller undviker att anpassa dem till aktuella förhållanden försvinner förutsättningarna för att dessa redan gjorda investeringar ska kunna fullföljas.

Vi ser alla fram emot den dag då vindkraften kan producera till marknadspris eller lägre utan kompensation relativt konventionell fossilbaserad elproduktion överhuvudtaget och kommer då att kunna blicka tillbaka och vara stolta över vad vi byggt upp, men tills dess ber vi om stabila och förutsägbara ramar inom vilka aktörerna i branschen kan fortsätta att utveckla densamma i enlighet med Energimyndighetens planeringsmål om 30 twh vindkraft till år 2020.

Fredrik Lindahl Svensk Vindkraftförening april 2012