Effektiv vetenskaplig kommunikation

Forskningsbibliotekens roll i den nationella forskningsinfrastrukturen har under det senaste decenniet förändrats och utvecklats. Den digitala utvecklingen har skapat nya utmaningar och möjligheter för spridning och tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Biblioteken har blivit en avgörande nod i ett framväxande ekosystem för forskningsinformation. Betydelsen av att utnyttja bibliotekens kompetens och resurser strategiskt är stor. Bibliotekens arbete med nyttiggörandet av forskningen kan inte överskattas.

Svensk biblioteksförenings nya rapport Effektiv vetenskaplig kommunikation – för forskning, utbildning och nyttiggörande beskriver och lyfter fram forskningsbibliotekens nya roller och det nya landskapet för forskningskommunikation. Slutsatserna i rapporten ger en riktning för fortsatt strategiskt arbete med forskningsbibliotekens frågeställningar och framtida utmaningar. Den är också ett verktyg för att kommunicera forskningspolitiska ställningstaganden kring bl.a. open access och upphovsrättslagstiftning. Dessa områden bör prioriteras på nationell nivå för att forskningen ska dra nytta av de nya informations- och kommunikationsmöjligheter som biblioteken bidrar till. Svensk biblioteksförening har lämnat slutsatserna till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. 

Rapporten har tagits fram av föreningens utvecklingsråd för vetenskaplig informationsförmedling: 

Jenny Samuelsson, Luleå universitetsbibliotek (ordförande)
Mikael Sjögren, Umeå universitetsbibliotek
Daniel Forsman, Chalmers bibliotek
Annika Peurell, Riksantikvarieämbetet
Jakob Harnesk, Karlstads universitetsbibliotek
Hanna Gadd, Biblioteket vid Högskolan Väst
Elisabeth Mannerfeldt, KTH:s bibliotek
Jan Hjalmarsson, Södertörns högskolebibliotek