Skip to main content

Debatt: Ökat resande svetsar samman nya regioner

Nyhet   •   Feb 09, 2016 11:02 CET

Utbyggd regional kollektivtrafik är helt avgörande för att den kommande regionreformen ska bli en framgång. Vill regeringen förbättra sysselsättningen, bostadsförsörjningen och den ekonomiska tillväxten måste det regionala resandet underlättas. Det skriver Ulf Nilsson och Tommy Levinsson från Svensk Kollektivtrafiks styrelse i en debattartikel som pulicerades i Dagens Samhälle den 3 februari 2016.

Regeringens syfte med bilda större regioner är, enligt direktiven till utredningen om ny indelning av län och landsting, att skapa en ändamålsenlig regional indelning som medför bestående fördelar.

Men det räcker inte med att ta bort länsgränserna, slå ihop dagens länsvisa sjukvårdsområden till större sjukvårdsregioner och skapa större regionala kollektivtrafikmyndigheter för att skapa bestående fördelar.

För att de nya regionerna ska svetsas samman till funktionella regioner, med god tillgänglighet till samhällsservice, kultur, handel och fritidssysselsättningar, och den regionala tillväxten stimuleras måste den regionala kollektivtrafiken byggas ut. Vill regeringen förbättra sysselsättningen, bostadsförsörjningen och den ekonomiska tillväxten måste det regionala resandet underlättas.

Den viktigaste faktorn för att arbetsmarknadsregionerna ska växa, företagens kompetensförsörjning bli bättre, sysselsättningen öka och tillväxten stimuleras, är kort restid. Upp till en timmes restid åt varje håll är vad många klarar av att arbetspendla om livet i övrigt ska fungera.

Historiskt har bilen haft stor betydelse för att vidga arbetsmarknadsregionerna. Men bilens potential, med en räckvidd utan köer på cirka 10 mil, är till stor del redan utnyttjad. När tåget blev snabbare blev det möjligt att pendla längre sträckor med tåg än med bil. Tåget har härigenom övertagit rollen som förstorare av arbetsmarknadsregionerna.

Sedan trafikhuvudmännen tog över ansvaret för länsbanorna 1990 har resandet med den regionala tågtrafiken ökat med över 200 procent, medan fjärrtrafiken bara har ökat med 34 procent.

Trafikhuvudmännens, och senare de regionala kollektivtrafikmyndigheternas, syfte med att bygga ut den regionala tågtrafiken har framförallt varit att vidga de regionala arbetsmarknaderna. Men i dag bromsas utvecklingen mot större arbetsmarknader av kapacitetsbristen på järnvägsnätet. En kapacitetsbrist som dessutom leder till förseningar, trängsel och ökade kostnader. Problem som förvärras genom bristande underhåll.

Färska prognoser från såväl Trafikverket som KTH visar att det regionala tågresandet kommer att fortsätta att växa om infrastrukturen byggs ut.

Regering och riksdag måste därför i den kommande infrastrukturplanen anslå riktade pengar till utbyggnad av kollektivtrafiken i de nya länen. Det som behövs är statliga investeringar i banor för regional trafik som ger kort restid, hög turtäthet och hög kapacitet.

Investeringar i regional tågtrafik kommer inte bara att leda till funktionella regioner, ökad sysselsättning och ökad tillväxt, utan även till ökat kollektivtrafikresande och minskade klimatutsläpp. Byggande av ny järnvägsinfrastruktur i de nya regionerna måste ses ur detta perspektiv.

Hur väl den regionala tågtrafiken utvecklas avgör hur framgångsrik regionreformen kommer att bli.

Ulf Nilsson, ordförande (S) Svensk Kollektivtrafik

Tommy Levinsson, ordförande (S) för Svensk Kollektivtrafiks politiska arbetsgrupp för järnvägsfrågor samt suppleant i Svensk Kollektivtrafiks styrelse

Läs hela debattartikeln här

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera