Skip to main content

Därför är dagsljuset livsviktigt för oss

Nyhet   •   Apr 18, 2019 16:11 CEST

”Kvällens ljus är lite rödare och gör oss redo för sömn”, förklarar Marie-Claude Dubois, professor vid Lunds tekniska högskola.

Giv oss vårt dagliga ljus. Utan det skulle vi aldrig överleva.

– Hälsan och välbefinnandet påverkas mer än vi tror av dagsljus. Människan är inte skapad för att titta på betongväggar, säger Marie-Claude Dubois, ljusforskare vid Lunds universitet.

Dagsljuset har en enorm betydelse för vårt dagliga liv. I en mörkare tillvaro hade risken varit betydligt större att drabbas av allt från stress till depressioner och hjärtsjukdomar.

Marie-Claude Dubois är en av dem som dagligen arbetar med att förstå och förbättra vårt förhållande till ljus. Baserad sedan många år på Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds Tekniska Högskola är denna kanadensiska professor även hållbarhetsansvarig och miljöspecialist på White arkitekter. I de kompletterande rollerna som ljusforskare och arkitekt har hon sett konsekvenserna av att inte få tillräckligt med ljus.

”Kvällens ljus är lite rödare och gör oss redo för sömn”, förklarar Marie-Claude Dubois, professor vid Lunds tekniska högskola.

– Historiskt är människan inte anpassad till belysning eftersom vi mest bott utomhus. Både hud, ögon och öron är generellt känsliga mot all elektromagnetisk strålning. Däremot behöver vi solens strålning. Den är livsviktig för utsöndring av vitamin D, skyddar oss mot sjukdomar och stärker kroppens immunförsvar. Utan den strålningen skulle vi i princip dö, säger Marie-Claude Dubois.

Onaturligt ljus
I ett större perspektiv har människan egentligen bara levt en väldigt kort tid inomhus. Vi har gradvis anpassat oss, men lever ofta fortfarande med ljus som inte är skapat för oss.

”Det påverkar också ljuset vi får genom ögonen. En hel del av strålningen träffar näthinnan som stimulerar många saker i hjärnan, bland annat dygnsrytmen och de tidsklockor vi har i kroppen. Ta serotonin som är en sorts lyckohormon. När vi är glada har vi en hög serotoninnivå, vilket ofta inträffar när det är soligt väder. Det vet alla i Norden. Och det är också relaterat till ljuset.”
Marie-Claude Dubois

För dåliga ljusnivåer under dagen kan ge hjärnan signaler att man ska gå och lägga sig. Det är därför vi är så trötta på jobbet i november. Hjärnan vet inte om det är natt eller dag, förklarar Marie-Claude.

Lite ljus – dålig hälsa
Lika mycket som vi exponeras med för lite dagsljus mitt på dagen, lika mycket möts vi av för mycket elektrisk belysning på kvällen, inte minst från datorer och mobiltelefoner.
– Att titta på ett blått ljus på kvällen motsvaras vid att urmänniskan skulle mötas av en soluppgång klockan sju på kvällen. Det ger hjärnan en signal att vakna och aktivera sig. Det pågår mycket forskning kring detta just nu, och vi har börjat inse att vi har många hälsoproblem kopplade till ljus.

Vad påverkar mest?
– Det första är att dagsljuset har mycket mer energi än elektrisk belysning – och det händer under rätt tid på dygnet. Mot kvällen blir ljuset lite rödare, och vårt fotobiologiska system är inte så känsligt mot rött ljus. Därför får hjärnan en signal att vi ska förbereda oss för sömn.

Hur kopplar forskare ihop detta med val av fönster?
– Fönstret måste vara placerat på rätt sätt, alltså lite högre upp så att det ger mer ljus i rummen.

För att få in tillräckligt med dagsljus bör minst omkring 30 procent glas i en fasad. Tidigare medförde stora fönster stora värmeförluster på vintern och att det blev varmt inomhus på sommaren. Men moderna fönster är bra på att hålla värmen inne på vintern och ute på sommaren.

De mörka vintrarna i Norden har gjort vitt till en vanlig väggkulör.

Välj reflekterande kulörer
Viktigt, inte minst för oss i Norden med våra mörka månader, är också val av reflekterande kulörer. Därför har vi alltid använt mycket klassiskt vitt i nordisk arkitektur jämfört med andra länder.

”I Sverige målar vi rummen och kontoren i ljusa färger. Vi får faktiskt strålning tillbaka i ögat när det reflekteras genom en yta. Trenden går också mot att försöka få människor tillbaka till det naturliga, inte bara för ljuset utan även till växter och djur. Vi vill vara nära vår naturliga själ som möjligt. Och det syns i arkitekturen; att man tycker om att ha större fönster.”
Marie-Claude Dubois

Hur ska man anpassar fönster efter geografi och landskap?
– Forskning har visat att folk som kan se naturen, träd och växter blir mindre stressade. Patienter i sjukhusmiljöer som har fönster med utsikt mot naturen kan till exempel skrivas ut snabbare och behöver mindre medicinering. Ny forskning visar också att studenter som har utsikt över ett naturligt landskap, träd eller liknande återhämtar sig fortare från stress och kopplar av och presterar bättre. Det har helt enkelt att göra med att vi kommer från naturen. Ungefär som när man är barn och tittar på sin mor: Man känner sig trygg och bekväm. Vi är inte skapade för att titta på betongväggar.

Marie-Claude Dubois är som fixerad vid vårt dagsljus. Därför är det förstås ytterst stimulerande att dagligen få forska kring frågor som berör oss alla starkt.
– Ämnet är så djupt och jag lär mig nya saker varje dag. Forskningen ökar exceptionellt och nu börjar vi få en uppfattning om hur viktigt detta med dagsljus är för hälsan. Inte minst för nästa generation. Vi borde till exempel börja med att se till att alla barn har bra möjlighet till dagsljus i sina skolmiljöer.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.