Skip to main content

LSS-utredningens förslag bryter mot mänskliga rättigheter

Pressmeddelande   •   Okt 11, 2018 08:03 CEST

Svenska Downföreningen har skrivit under Funktionsrätt Sveriges debattartikel i Svenska Dagbladet idag angående den pågående LSS-utredningen. Vi kräver att regeringen visar att löftena om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,LSS i valrörelsen inte bara var tomma ord.


— Det är tydligt att utredningen inte alls har tagit hänsyn till de synpunkter vi har fört fram. Det vittnar om en stor okunskap och bristande förståelse om funktionsnedsättningar och det liv personer med Downs syndrom och deras anhöriga lever, säger Anna Brandström, Svenska Downföreningens sakkunniga och representant i Funktionsrätt Sveriges LSS-arbetsgrupp.

Idag kommenteras endast assistansen, men även övriga insatser i LSS har hanterats på liknande sätt. I utredningens resultat finns inga spår av den ljusning som många politiker utlovade före valet.

— Det är bekymmersamt, minst sagt. Nu måste regeringen ta krafttag och initiera ett arbete för att stärka de viktiga principer LSS och Funktionsrättskonventionen vilar på, fortsätter Anna Brandström. Lagstiftningen måste förtydligas så att berörda, med anhöriga, kan få det stöd de behöver och har rätt till.

Funktionsrätt Sveriges debattinlägg:

Debatt: Fullständigt haveri i LSS-utredningen

Förslag från den pågående LSS-utredningen har slagit ned som en bomb i funktionshinderrörelsen. Om förslagen blir verklighet innebär det slutet för personlig assistans. Vi som lever med omfattande funktionsnedsättning kommer att fråntas friheten att kunna välja hur vi vill leva och bo. Vi som har barn med funktionsnedsättning kommer att få vår vardag fullständigt sönderslagen. Idag skriver vi och 17 andra funktionsrättsorganisationer debatt i SvD.

Det senaste året har präglats av dagliga rapporter om allt allvarligare nedskärningar av personlig assistans. Samtidigt har regeringen använt den pågående utredningen och de stundande förslagen som alibi för att slippa genomföra förändringar som hade kunnat stoppa den alltmer restriktiva tolkningen av rätten till assistans.

Vi har kontinuerligt, via våra experter i LSS utredningen inkommit med våra synpunkter, som vi uppfattat att utredningen tagit till sig. Det har bland annat handlat om skarp kritik av det enögda kostnadsperspektivet i utredningen. Det var med stor glädje vi i våras fick beskedet att direktiven förändrats och att besparingskravet slopats. När vi med stigande förfäran nu läser igenom utredningens förslag förstår vi att det helt saknat betydelse. Utredningens ambition är tydlig, fokus ligger på att begränsa personlig assistans. Då, liksom nu reduceras våra liv till en diskussion om kronor och ören. Listan på föreslagna försämringar är så mycket längre än vi någonsin kunnat föreställa oss.

Bland annat föreslås

  • en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar per vecka utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov. Konsekvenserna skulle bli förödande och innebära att många personer med omfattande behov inte kommer att kunna bo i sina hem utan tvingas flytta till särskilda boendeformer.
  • att rätten till assistans för barn under 16 år försvinner. Barn under 16 år ska istället få stöd inom ramen för den nya insatsen personligt stöd till barn. Konsekvensen skulle bli att lejonparten av omvårdnaden faller tillbaka på redan hårt belastade föräldrar. Dessutom förlorar föräldrarna möjligheten att avgöra vem som tar hand om deras barn. Risken är uppenbar att barn inte längre kan växa upp hemma i sin familj.
  • att endast praktiska hjälpbehov ska berättiga till personlig assistans. Behov på grund av psykiska funktionsnedsättningar ska inte längre ge rätt till stöd med självbestämmande. Konsekvensen skulle bli att många personer med psykiska funktionsnedsättningar inte längre kan leva som andra.
  • att insatsen ledsagarservice försvinner för att istället omfattas av den nya insatsen Personlig service och boendestöd. Något som kommer att innebära inskränkt frihet för många personer med synnedsättning.

För oss enskilda, anhöriga och familjer som lever med funktionsnedsättning innebär förslagen genomgripande försämringar av våra liv. För staten innebär förändringarna en besparing på en halv miljard i en utgiftsbudget på över 970 miljarder. På samhällsnivå menar utredningen att det handlar om ett nollsummespel, då besparingen kommer att överföras till kommunerna för ökade kostnader. Vi menar att de uppsplittrade insatserna som ska ersätta personlig assistans snarare kommer att skapa betydande merkostnader för samhället, där kommunerna och landstingen kommer att få en betydligt större kostnadsökning än vad utredningen förespeglar.

Det är tydligt att utredningen havererat. Istället för att följa de nya direktiven och adressera de utmaningar vi påpekat, har man fortsatt på inslagen linje.

Det kan inte ha gått någon förbi att dagens rättstillämpning av LSS inte är förenlig med lagens intentioner. Centrala principer i lagen, som rätten till självbestämmande och möjligheten att leva som andra, efterlevs inte.

Utredningen rundar den faktiska problematiken och ignorerar helt enkelt de domar som så kapitalt påverkat bedömningen av rätten till personlig assistans, men också av de övriga nio insatserna i LSS. Därmed vänder man också ryggen till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige undertecknat och enligt vilken givna rättigheter aldrig får begränsas.

Efter samtliga partiers vallöften om att upprätta intentionerna med LSS känner vi oss trygga med att ingen politiker kommer att vilja ta i utredningsförslagen med tång. Men utan några förändringar av lagen är vi djupt oroade för att den rådande rättstillämpningen kommer att cementeras. I så fall kommer bärande funktionshinderspolitiska ambitioner att gå om intet.

Vi ser därför ett stort behov av att stärka de viktiga principerna i LSS genom att förtydliga lagen. Det måste bli den första uppgiften för en ny regering.

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige

Maria Lundqvist-Brömster, ordförande Hjärnkraft

Harald Strand, FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Veronica Magnusson Hallberg, ordförande Svenska Downföreningen

Kerstin Hübinette, Svenska OCD förbundet

Ulla Adolfsson, ordförande Autism- & Aspergerförbundet

Ulf Larsson, ordförande Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Marina Carlsson, ordförande Personskadeförbundet, RTP

Emily Muthén, Riksföreningen Grunden

Maria Persdotter, ordförande RBU ,

Malin Kvitvaer, styrelseledamot Lika Unika

Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet

Amanda Lindberg, ordförande FSDB

Vilhelm Ekensteen, ordförande IfA

Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR

Susanne Berg, talesperson STIL

Magnus Andén, ordförande Föreningen JAG

Björn Häll Kellerman, förbundsordförande Förbundet Unga Rörelsehindrade

Om Svenska Downföreningen:
Svenska Downföreningen ökar kunskapen om Downs syndrom och driver påverkansarbete för full delaktighet och självbestämmande. Vi ger personer med Downs syndrom och deras familjer en plattform där de kan göra sina röster hörda och skapar möjligheter för aktiviteter, möten och gemenskap.
Föreningen är ideell och rikstäckande med lokala avdelningar.

http://www.svenskadownforeningen.se/

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

By submitting the comment you agree that your personal data will be processed according to Mynewsdesk's <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/about/terms-and-conditions/privacy_policy">Privacy Policy</a>.