Akut världsläge kräver internationella insatser

Nationell försvars- och säkerhetspolitik debatteras vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, men internationella insatser borde ges större tyngd i såväl försvarsbudgeten som i debatten. Framför allt måste säkerhetspolitiken utformas med människors behov i centrum.

Över 60 miljoner människor befinner sig på flykt. Fyra kriser – Syrien, Irak, Jemen och Sydsudan – finns på FN:s lista över de mest akuta situationerna. Mali, Burundi, Centralafrikanska republiken och Demokratiska republiken Kongo är andra oroshärdar med övergrepp, stort mänskligt lidande och flyktingskap som följd.

Utvecklingen visar att vägen tillbaka till ett ensidigt fokus på ett nationellt försvar är stängd. De många konflikterna, flyktingsituationen och den internationella terrorismen visar en gång för alla att vi är beroende av vad som sker i vår omvärld. Sveriges säkerhet förutsätter internationell säkerhet. Trots det har anslaget till internationella insatser mer än halverats – från 2,5 miljarder kronor 2010 till 1,2 miljarder 2016.

Sveriges enda mer omfattande internationella truppbidrag i dag är 251 personer i den FN-ledda fredsfrämjande insatsen i Mali. Fler initiativ krävs. Som i Mali bör framtidens svenska engagemang bygga på civilt och militärt ansvarstagande med specialistkompetens och ett jämställdhetsperspektiv. Ett annat mervärde är helhetsperspektivet med breda kontakter med civilsamhället, FN-organisationer och andra aktörer. Säkerhet och utveckling hör ihop.

Valet att överge försvarets internationella inriktning var fel. Det försämrar vår egen försvarsförmåga och minskar utsikten att andra hjälper oss vid behov. Regering och myndigheter måste återgå till en svensk försvarspolitik som i samarbete med andra sätter mänsklig säkerhet i centrum.

Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet

Linda Nordin, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet