Skip to main content

Vill vi ha skogen bakom stängsel?

Nyhet   •   Mar 17, 2010 15:17 CET

För drygt ett år sedan kom skogspropositionen ”En skogspolitik i takt med tiden”, som lyfte fram produktionsintressena inom skogsbruket tydligare än tidigare. Propositionen innehöll ett antal utredningsuppdrag och nu senast kom slutrapporten ”Möjligheter till intensivodling av skog”. Utredningen förslår att man för upp till 15 procent av skogsmarken inte längre ska behöva ta generell miljöhänsyn. Samtidigt omfördelar regeringen medel från andra naturvårdsåtgärder för att köpa in och skydda mer skogsmark. Håller vi på att frångå den ”svenska modellen” för skogsskötsel, som bygger på att hänsyn till samhällsintressena alltid krävs? Och om så är fallet: varför debatteras frågan inte mer? Det är svårt att se hanteringen av skogspolitiken som något annat än ett försök från skogssektorn att i det fördolda genomföra radikala förändringar utan en övergripande samhällsanalys.

Den ”svenska modellen” innebär att all skogsskötsel ska uppfylla ett grundkrav av miljöhänsyn, medan särskilt känsliga eller värdefulla miljöer bara får brukas med förstärkt hänsyn eller inte alls. Detta är en framsynt förvaltningsstrategi, som bygger på samma principer som senare arbetades in i konventionen om biologisk mångfald: genom att hållbart bruka mångfalden, snarare än att bara försöka bevara den, skapas acceptans och en långsiktigt hållbar förvaltning av mångfalden. Framgången avspeglas inte bara i allmänhetens acceptans för skogsbruket, utan även genom att man idag finner många rödlistade arter även i produktionsskogen. Den svenska modellen gör dessutom hela den svenska skogen attraktiv och tillgänglig för rekreation i form av bär- och svampplockning, jakt, fågelskådning, skogspromenader osv.

Genom skogspropositionens tidigare utredningar har grävskoporna redan rullat in i skogen för att bryta stubbar och rensa diken. I skogsbryn och mindre produktiva miljöer huggs buskar till flis. Enligt de senaste förslagen vill man nu även gödsla skogsmark samt plantera kloner, hybrider och utländska trädslag på skogsmark och på 400 000 hektar nedlagd åkermark. Här kommer man även att stängsla odlingarna, vilket skapar barriärer för vilt och människor mellan de öppna delarna av landskapet och skogen. De biologiskt värdefulla och estetiskt tilltalande skogsbrynen kommer samtidigt att inneslutas mellan stängslade intensivodlingar och skogen. Konsekvenserna kommer att bli stora:

  • Den biologiska mångfalden minskar
  • Mängden bärris, bär och svamp minskar
  • Kväveläckaget till vattendragen ökar 
  • Mängden foder för viltet minskar
  • Stängslade skogsodlingar skapar barriärer i landskapet
  • Delar av landskapet blir otillgängliga för friluftsliv

Enligt Skogsvårdslagens portalparagraf ska skogen ”skötas så att den ger god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls”. Det står följaktligen inte att produktions- och miljömålen skall väga jämnt, utan att skogsbruk skall bedrivas med bibehållen mångfald. Med tanke på att man genomfört, eller planerar att genomföra, ett antal ändringar som tveklöst kommer att medföra förluster av biologisk mångfald, så måste man följaktligen öka den biologiska mångfalden inom andra områden. Hur detta är tänkt att ske har inte diskuterats, men det står klart att det kommer att krävas avsevärda insatser. Även om så sker kommer man att få en polarisering i landskapet, där mycket av skogsmarken trivialiseras och blir ogästvänlig för människor, vilt och övrig mångfald.

Jägareförbundet anser att den planerade skogspolitiken kraftigt avviker från den gällande svenska modellen. Vi vänder oss inte mot områdesskydd som naturvårdsåtgärd, men anser att avsättningar bör kombineras med bibehållet fokus på miljöhänsyn mellan värdekärnorna i landskapet. Innan mer vittgående ändringar genomförs i föreskrifterna för skogsskötsel är det nödvändigt med en total genomlysning och systemanalys av den förda skogspolitiken. Den stegvisa förändringen som redan inletts i det tysta för oss i en riktning som omöjligt kan anses förenlig med miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikare växt- och djurliv. Den kommer också att kraftigt påverka landskapsbilden och allmänhetens möjligheter att utöva friluftsliv. Det är förvånande att inte fler kritiska röster höjs från berörda intresseorganisationer och naturvårdande myndigheter mot den pågående förändringen av skogen. Vi har knappast samma agenda som skogssektorn…

Fredrik Widemo                                    

Docent i zooekologi         

Naturvårdsansvarig                                

 

Göran Bergqvist

Docent i skogshushållning

Klövviltkonsulent

 

Daniel Ligné

Skog. Dr i skogshushållning

Bitr. riksjaktvårdskonsulent

 

Svenska Jägareförbundet

Debattartikeln var införd i Arbetarbladet, Västerbottenskuriren, Nya Wermlandstidningen mars 2010

Bifogade filer

Word-dokument