Jakt är en modern livsstil.

200 000 av landets jägare arbetar ständigt med att förbättra jaktetiska policys, jakttider och kompetensen hos jägarkåren. Förbund som Djurens Rätt behöver inte oroa sig för detta. Vad de i stället behöver oroa sig för, är att deras verksamhet kopplas till olagligheter. Deras aktioner har tidigare varit olagliga och flera ledande medlemmar i Djurens Rätt har dömts för brottslig verksamhet. Frågan är också om de med bakgrund mot detta ska ha rätt att få använda ett 90-konto för insamling. Många av deras argument grundar sig på okunskap. Så också i samband med Djurens Dag när Djurens Rätt mer känslomässigt eller med förvrängda fakta angriper oss jägare. Självklart ser inte jakten ut idag som den gjorde förr. Idag har vi mer kunskap om viltet, vi vet mer om hur bra viltvård ska bedrivas för att viltet ska trivas och föröka sig. Dessutom har vi lagar, förordningar och policys för hur jakten ska bedrivas på ett etiskt försvarbart sätt. Alla som vill börja jaga måste först ta en jägarexamen där man både ska kunna mycket om vilt, jaktformer, lagar, vapen, hundar med mera. Dessutom ska man klara olika skytteprov. De flesta av landets jägare är med i Svenska Jägareförbundet som bildades just för att viltet var väg på att utrotas i Sverige för 175 år sedan. Att ifrågasätta jakten i ett natur- och viltrikt land som Sverige är som att förbjuda båtlivet och fritidsfisket i våra skärgårdar och i våra sjöar med hänsyn till att de stör livet i och på vattnet. Självklart ska vi svenskar som vill, ta del av de fantastiska möjligheter som Sverige har. Och det gör vi jägare. När Förbundet Djurens Rätt försöker sig på att angripa oss jägare för grytjakt, fågeluppfödning och jakt på utsatt fågel samt att djurskyddslagen även bör omfatta vilda djur måste vi bemöta med fakta. För att börja med det sistnämnda, så skyddas viltet redan i våra svenska lagar- men i andra än just djurskyddslagen. Naturvårdsverket har idag det statliga uppdraget att sköta den jaktliga förvaltningen och tillse att humana jaktformer är tillåtna. Vad Djurens Rätt också förbisett är att även ekologi och förvaltning av andra viltstammar ingår i det uppdraget och detta sköts redan utmärkt av Naturvårdsverket. Dessutom har Svenska Jägareförbundet redan ett samarbete med både Djurskyddsmyndigheten, Sveriges Yrkesjägareförening, LRF och Sveriges Jordägareförbund om gemensamma jaktetiska riktlinjer för till exempel hur fågeljakt bäst ska planeras. För fågeluppfödning och jakt på utsatt fågel finns det mycket bra forskningsmaterial att hänvisa till. Dessa forskningsrapporter säger enhälligt att denna hantering gynnar även annat vilt. Där änder, fasaner och rapphöns föds upp behövs en väl anpassad biotop med viltvatten, skyddsplanteringar och stödutfordring vintertid. Denna viltvård får även andra fåglar och småvilt glädje av. Artrikedomen är i dessa miljöer mycket större bland djurarter, småfåglar och vadarfåglar samt insekter. Uppfödningen sköts oftast av yrkesjägare som normalt har viltmästarexamen, det vill säga en lika lång utbildning som läkare och de följer lagar och bestämmelser, etiska krav och policys. Grytjakten är en annan jaktform som Djurens Rätt angriper. Grytjakten är identisk med hur det går till när grävlingar själva stjäl gryt av varandra, eller av rävar. För den som inte känner till skyddsjakt som bedrivs på till exempel grävling och räv är det kanske svårt att förstå betydelsen av att vi behöver vältränade grythundar som kan söka rätt på rävar med skabb eller grävling med rabiessmitta. Statens Veterinärmedicinska anstalt har särskilt studerat grävlingarnas situation under grytjakt och funnit att de är förenliga med djurskyddslagen och att grävlingarna ej uppvisar stress eller beteendeförändringar, vilket Förbundet Djurens Rätt helt felaktigt påstår. Svenska Jägareförbundet kan försäkra alla de som inte kommit i kontakt med jakten att den svenske jägaren är välutbildad och ägnar mer tid åt viltvård och viltstatistik och stödutfodring åt våra vilda djur än någon annan. Tack vare dessa insatser har Sverige fler välmående arter än någonsin. Sverige är ett land med fantastiska jaktmöjligheter och vi önskar att fler vill upptäcka den spänning och de naturupplevelser som jakten ger. Allt fler av de nya jägarna är kvinnor, under 2004 var 24% av de som tog jägarexamens teoretiska prov kvinnor. Den som inte jagar kanske ändå gärna lever på naturens överskott? Han eller hon kanske fiskar, plockar svamp eller bär. Men många som inte har en naturlig kontakt med livet utanför stadskärnorna glömmer lätt bort vår historiska koppling till naturen och vet inte att ca en miljon svenskar deltar i jakt på olika sätt idag. Särskilt nu i dagarna när älgjakten drar igång den 10 oktober i södra Sverige. För mer information, kontakta: Förbundsordförande Owe Wiktorin, owe.wiktorin@jagareforbundet.se, 0155-24 62 46, 070-565 10 00 Generalsekreterare Christer Sundquist, christer.sundquist@jagareforbundet.se, 0155-24 62 01, 070-635 00 63 Informationschef Christina Nilson-Dag, christina.nilson-dag@jagareforbundet.se, 0155-246 208, 070-738 83 06 Jaktvårdskonsulent Daniel Ligné, daniel.ligne@jagareforbundet.se, 070-330 06 73, 08-691 255 74