Stort förtroende men liten kunskap om kyrkans ekonomi

Kristiina Ruuti pressekreterare kristiina.ruuti@svenskakyrkan.se 018-169606 070-5763998 Svenska folket har stort förtroende och höga förväntningar på hur Svenska kyrkan förvaltar pengarna. Men få känner till att över 80 procent av församlingens intäkter kommer från medlemmarnas kyrkoavgifter. Det framgår av en ny SIFO-undersökning. Kyrkan ska inte äga industrier. Däremot finns det större acceptans för att kyrkan äger skog och jord eller aktier. Det framgår av en SIFO-undersökning som Svenska kyrkan låtit göra i november 2006. Den ingår i en ny utredning om förvaltning av skog, jord och fonder, de så kallade prästlönetillgångarna, som finns i stiften, och hur de ska förvaltas på ett effektivt sätt. Även om svenska folket enligt SIFO-undersökningen inte avvisar att kyrkan ska sträva efter hög avkastning, så anser de inte att man ska ta stora ekonomiska risker i förvaltningen. Kyrkan ska ”samla på hög under goda år för att ha ekonomisk reserv för att bedriva församlingsverksamhet under sämre år” tycker svenskarna. De anser också att det ska ställas högre krav på Svenska kyrkan än andra finansiella aktörer när det handlar om placeringarnas etik, miljöhänsyn och sociala ansvar för de anställda. Det finns ett stort förtroende för att Svenska kyrkan sköter sin ekonomiska förvaltning på ett bra sätt idag. Däremot visar undersökningen på stor okunnighet om hur verksamheten i Svenska kyrkan finansieras. Att kyrkoavgiften utgör över 80 procent av församlingens intäkter känner bara ett fåtal av de tillfrågade till. SIFO-undersökningen gjordes i november 2006. Intervjuer har gjorts med 1000 slumpmässigt valda personer över 15 år. Fakta Prästlönetillgångar kallas den egendom som ofta redan på medeltiden donerades till kyrkan. Tillgångarna består till största delen av jord, skog och fonder. Svenska kyrkan äger inte tillgångarna men får använda avkastningen – ca 400 miljoner kronor om året. Tillgångarna förvaltas av stiften. Utredningen belyser möjligheterna att driva en rationell förvaltning av tillgångarna och föreslår en för hela landet sammanhållen gemensam förvaltningsorganisation. I studien ingår separata utredningar om skogs-, jordbruk-, finans- och ekonomiförvaltningen. Utredningen Prästlönetillgångarnas förvaltning 2007:1 är beställd av Kyrkostyrelsen. Utredningen är gjord av enmansutredaren Gunnar Samuelsson som lämnade utredningen till styrelsen idag. Utredningen finns på