Skip to main content

Svenska kyrkans årskrönika 2013

Pressmeddelande   •   Dec 20, 2013 10:07 CET

Flera röstade i kyrkovalet, ärkebiskop Anders Wejryd tog ställning för Dawit Isaak och samernas urfolksrättigheter. Och Antje Jackelén blev vald till ärkebiskop, första kvinna på ämbetet. 2013 var ett händelserikt år i Svenska kyrkan.

Kyrkovalet
2013 var återigen ett valår i Svenska kyrkan. I september gick 691 000 medlemmar och röstade i kyrkovalet. Det var nästan 20 000 fler än i valet 2009. Procentuellt ökade valdeltagandet med 0,8 procentenheter, till 12,7 procent.

Ärkebiskopsvalet
Det blev ett historiskt valresultat i årets ärkebiskopsval. Biskop Antje Jackelén fick 55,9 procent av rösterna redan vid första valomgången och blev därmed den första kvinnan som tar över ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan. Antje Jackelén tas emot vid en tv-sänd högmässa i Uppsala domkyrka söndagen den 15 juni 2014.

– Det första som kom för mig var: vilken häftig kyrka vi har som kan enas så klart för en ny ärkebiskop. Jag är tacksam för det stora stöd jag har fått, tydligen över hela landet, säger biskop Antje Jackelén till Sydsvenskan direkt efter valet.

Kyrkomöte och kyrkostyrelse
Mandatperiodens sista kyrkomöte hölls i Uppsala i november. Inför nästa mandatperiod, 2014-2017, är Svenska kyrkans högsta beslutande organ så jämställt det kan gå med 125 kvinnor och 126 män. Kyrkomötets presidium består nu av ordförande Karin Perers, och 1:e vice ordförande Levi Bergström och 2:e vice ordförande Carina Etander Rimborg. Till kyrkostyrelsens presidium valdes Wanja Lundby Wedin, 1:e vice ordförande och Mats Hagelin, 2:e vice ordförande.

Kyrkornas världsråd
Kyrkornas världsråds generalförsamling samlades i början av november för tionde gången. Temat för mötet, som hölls i Busan i Sydkorea, var Fred och rättvisa. Biskop Eva Brunne och Celina Falk, ny ungdomsdelegat, valdes in i Kyrkornas världsråds centralkommitté - som har 150 platser och sammanträder varje år. Ärkebiskop Anders Wejryd valdes till president för Europaregionen i Kyrkornas världsråd. Han kommer att företräda rådet i europeiska sammanhang och delta i centralkommitténs arbete. Kyrkornas världsråd har sammanlagt åtta presidenter för olika regioner.


Katastrofhjälp till Filippinerna
Katastrofinsatser i Filippinerna efter tyfonen som drabbade landet i november pågår för fullt. Fortfarande, en dryg månad efter tyfonen, handlar det mycket om att dela ut förnödenheter. Samtidigt har arbete påbörjats för att hjälpa människor som har förlorat sin möjlighet att försörja sig, till exempel genom fiske, att hitta nya arbeten. ACT-alliansen, som Svenska kyrkan är en del av, har ambitionen att nå 300 000 människor i Filippinerna.

Svenska kyrkan och hållbara investeringar
Det finansiella resultatet för Svenska kyrkans nationella nivå 2012 överträffade förväntningarna. Investeringarna som kännetecknas av hållbarhet och långsiktighet gick bättre än marknaden.
 - Vi ser att bolag som jobbar bra med miljö, mänskliga rättigheter och korruption också ger god avkastning. Svenska kyrkan är en långsiktig investerare med en tydlig hållbarhetsagenda, säger finanschef Anders Thorendal.

Svenska kyrkans kulturarv

I juni beslutade Svenska kyrkans kyrkostyrelse om en rekordutdelning av kyrkoantikvarisk ersättning 2014. Stiften delar på över 700 miljoner kronor. Mest medel beviljades för vård och underhåll av kyrkor och kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Nytt för i år är bland annat satsningarna på kyrkliga textilier och kyrkans böcker.

Svenska kyrkan och klimatfrågan
Svenska kyrkan och ärkebiskop Anders Wejryd har under året varit mycket engagerade i klimatfrågan. I maj medverkade Anders Wejryd och biskoparna Hans-Erik Nordin och Antje Jackelén vid ett klimatmöte i Washington. Tillsammans med den amerikanska episkopala kyrkan träffade de företrädare för Vita husets administration samt senat och kongress.

De tre biskoparna skrev i tidningen Dagen: ”Klimatfrågan kräver samhällsförändringar. Huvudansvaret kan inte bara läggas på enskilda individer eller företag. Det krävs gemensamt ansvarstagande, delande av kunskap, politiskt mod och handlingskraft. Tiden är kort, uppgiften stor. Vi vill se blocköverskridande politiska överenskommelser för att nå rejäla utsläppsminskningar och en ansvarsfull internationell klimatpolitik från Sveriges sida.”

Under hösten skrev samtliga biskopar på Aftonbladet debatt:
”Även om läget är allvarligt, lever vi också i en möjligheternas tid. Det finns många skäl att vara hoppfull. En klimatomställning är chansen till en rättvisare, fredligare och hållbarare värld, som vi kan lämna över till nästa generation. ”

I november, inför FN:s klimatförhandlingsmöte COP19, skrev ärkebiskop Anders Wejryd och Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén till miljöminister Lena Ek att de förväntar sig att Sverige driver på för bland annat utsläppsminskningar och stöd till klimatfinansiering – utan att det påverkar biståndet. Samtidigt presenterade Svenska kyrkan rapporten ”Klimatutmaningen – från kris till möjligheter” om klimatomställningens positiva effekter.

Svenska kyrkan och TeliaSonera
I början av februari krävde Svenska kyrkan kursändring i TeliaSonera efter att bolaget fått svidande kritik i Mannheimer Swartlings korruptionsutredning. 

– Oavsett den rättsliga bedömningen har det blivit uppenbart att TeliaSonera haft en väldigt minimalistisk syn på företagsansvar. Bolaget har expanderat kraftigt i öst utan att ha ett genomtänkt arbete för mänskliga rättigheter och mot korruption. Det står klart att man inte gjort de efterforskningar man borde ha gjort i Uzbekistan. Nu gäller det att se till att företaget ändrar kurs med en ny ledning, som öppet redogör för historien och hur man kommer att gå vidare, säger Svenska kyrkans finanschef Anders Thorendal.

Bristerna inom bolaget vid etableringen i Uzbekistan 2007 och även senare, visade sig dock vara så allvarliga att Svenska kyrkan på nationell nivå kort därefter beslutar att sälja sitt innehav i bolaget.
- Vi säljer våra aktier i bolaget i väntan på att en ny vd och styrelse klargör riktningen framåt och visar på en hög ambitionsnivå, meddelar Anders Thorendal.

Svenska kyrkan under Almedalsveckan
Under Almedalsveckan arrangerade Svenska kyrkan nio seminarier och ärkebiskop Anders Wejryd deltog även i andras arrangemang. Vi lyfte bland annat frågor om skogens sociala värden och om hållbar konsumtion. Stor uppmärksamhet fick Svenska kyrkans seminarium om hållbara investeringar.

Svenska kyrkan och Dawit Isaak
I september träffade ärkebiskop Anders Wejryd Eritreas ambassadör för ett samtal om situationen i landet och om den fängslade journalisten Dawit Isaak. Ärkebiskopen överlämnade, som en del i Expressens kampanj inför 12-årsdagen av fängslandet, ett brev med budskapet: ”Detta är en situation som djupt oroar oss alla som älskar Eritrea och som i så många år har försökt att tjäna landet och folket i Eritrea så gott vi förmått. Jag vill i ljuset av detta uttrycka vikten av att den fängslade svensk/eritreanske medborgaren och journalisten Dawit Isaak friges, av humanitära skäl.”

Svenska kyrkan och urfolkens rättigheter
Anders Wejryd tog ställning för samernas urfolksrättigheter i samband med gruvindustrins expansion i Norrland. På DN debatt skrev han: ”Storskalig exploatering tillsammans med klimatförändringarna hör till de största hoten mot samernas framtid i Sverige.”

När samerna i slutet av oktober demonstrerade på Sergels torg, gav ärkebiskopen sitt stöd:

”I Sverige ignoreras samernas situation och urfolkens rättigheter lyser med sin frånvaro. I dagsläget har de svårt att ens göra sina röster hörda när beslut fattas i frågor om till exempel gruvexploatering, säger ärkebiskop Anders Wejryd. Sverige har flera gånger fått kritik från FN och Europarådet för hur urfolksfrågorna hanteras av regeringen.

Regeringens mineralstrategi från i våras strävar efter att fördubbla antalet gruvor till år 2020 och att tredubbla dem till år 2030.