Blogginlägg -

Mer mat med ökad jämställdhet

I de flesta av de insatser som vi förmedlar stöd till i utvecklingsländer är målgruppernas huvudnäring på ett eller annat sätt kopplat till jordbruk. Jag vet inte hur många gånger jag besökt självhjälpsgrupper eller andra deltagare under projektbesök och känt att jag skulle vilja veta mer om vad som påverkar jordbrukandets förutsättningar - framför allt de sociala mekanismer och traditioner som utmynnar i beteenden och normer.

Har kvinnor och män lika stor rätt att bestämma vad som ska odlas? Får kvinnor ärva jordbruksmark? Är det lika villkor för män och kvinnor att ta mikrolån och kunna göra investeringar? Det finns, naturligtvis, många andra frågor som kan ställas.

I samband med Stockholm World Water Week diskuterades en nyutkommen bok av Melinda Sundell med titeln Transforming Gender Relations in Agriculture in Sub-Saharan Africa: Promising Approaches. Detta är dagens lästips till de som vill veta mer om de här frågorna.

I boken tas en rad fallstudier upp som alla pekar åt samma håll: nämligen att om jämställdheten ökar kan även jordbruksproduktiviteten öka med effekter på förbättrad näringstillförsel och minskad fattigdom.

De studier som boken hänvisar till visar tydligt på att det råder en mycket stor ojämlikhet mellan kvinnor och män i förutsättningarna för att bruka jorden – samtidigt diskuteras lovande exempel som bidragit till att ändra på detta. Exempelvis ger kvinnors jordbruk ofta betydligt mindre utkomster än mäns eftersom jordarealen och jordens kvalitet är sämre, redskapen sämre och därför att kvinnor inte har möjlighet att låna pengar för att göra investeringar på samma sätt som män:

“A study in Kenya found that tools owned by female farmers were worth 18 percent as much as tools owned by male farmers.”

I boken slås det fast att policyer för att stödja kvinnliga jordbrukare är viktiga, men ännu viktigare är att ändra attityderna på gräsrotsnivå. Trots att människor vet vilken stor roll kvinnor spelar inom jordbruket (i många utvecklingsländer är upp till 70-80 procent av jordbrukarna kvinnor!) ses stärkandet av kvinnor ofta som ett nollsummespel där män förlorar och kvinnor stärks i de satsningar som gjorts.

Här är det inte förvånande att mäns ambitionsnivå för att stödja förändringar där kvinnor får mer makt över marken ofta är låg. Boken visar att den oöverträffat bästa metoden för att åstadkomma förändring är insatser som involverar män och kvinnor och ser till utveckling av hela samhället där resultaten inte enbart gynnar kvinnor:

“It can take only months to change patterns of behavior that have existed for generations.”

Detta är också något SMR observerat i den utvärdering av arbetet med rättighetsperspektivet som gjordes 2011.

I insatser som handlade om att förbättra kvinnors situation märktes det att arbetet fick större genomslag och hållbarhet om män involverades i ett tidigt skede och attityder och beteenden med relation till mäns och kvinnors makt och beslutsfattande kunde utmanas.

Mikael Wiking
Handläggare för utvecklingssamarbete

Bildtext: I Bajanga i Centralafrikanska Republiken arbetar kyrkan EEB bland annat med att stötta människor att utveckla jordbruket. EEB är samarbetskyrka till Evangeliska Frikyrkan. Foto: Birgitta Johansson

Ämnen

  • Bistånd

Kategorier

  • mänskliga rättigheter
  • civila samhället
  • humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete

Relaterat innehåll